När det gäller påverkan på känslor från riktad information är det självklart i typ av resultat ingen större skillnad om det är lyrik tillsammans med musik, en debattartikel, en grupp personer som tror att de tänker samma sak och skriker förenklade slagord eller en valtalare. Däremot kan effekten per tidsenhet (hur mycket du känner) skilja sig oerhört beroende på hur välgjord den riktade informationen är och hur många former av information som tas in samtidigt.
Följande scen från filmen Gods and Generals är rörande detta intressant att ta sig tid att titta på flera gånger för att fundera över vilka former av riktad information situationen faktiskt inkluderar:
Först har vi lyriken som självklart för publiken är ytterst relevant. För de flesta av dem gäller att de inte kan påverka den större situationen (väldigt många av dem kommer dö i kriget men att rymma från det är lika farligt) och viss tilltro på att de ska segra kan konkret göra den åtminstone för ögonblicket upplevs mer uthärdligt eller rent av ge en tids entusiasm.
Till lyriken ligger musik och det förstärker kraftigt effekten. Det är ju vad vi söker i musiken och vad som gör musik nästan unikt populärt - en kraftig enkel känslomässig påverkan som kan kännas angenäm.
Dessa är de två uppenbara formerna av riktad information men långt ifrån de enda vi ser i scenen. Några fler vi ser (det finns andra mindre välkända):
1. En grupp män - krigare - som står tillsammans med en gemensam fiende om än just här långt borta. Det är alltid starkt i sig oavsett om det handlar om demonstration, krig eller vad som helst där en grupp står mot den annan i en engagerande fråga.
2. Dessutom sjunger publiken med tillsammans. Precis som att läsa poesi kan påverka känslorna men mindre så än att skriva musik gäller att effekten av musiken ökar om du sjunger med och det gäller ännu mer när en grupp sjunger med.
3. Vi har flaggor i scenen. Flaggor blir vi lätt vanda vid att associera till vissa känslor redan från när vi är små. Under en period av konflikt förstärks detta ännu mer och flaggorna oftast som ses som närmast mytiska i föreställningar om kraften de bär med sig. Den kraften är dock inte mytisk utan ytterst verklig.
4. Under lugnare tider nöjer vi oss vanligen med att hissa flaggor. I grupp i engagerande situationer gillar vi dock att vifta med dem. Här har vi rent av en vacker kvinna - vilket säkert uppskattades av soldaterna som här slappnar av under en kort lugnare period av inbördeskriget innan blodbaden återigen tog fart - som viftar massor med en riktigt stor flagga:
Att som här lyfta fram hennes kropp tydligt är givetvis riktigt:
Dessutom fint illustrerande vad de försvarar - henne, jorden hon står på och flaggan.
5. I publiken har vi flera för övriga soldater kända personer som de kanske tidigare aldrig sett annat än på avstånd - som sitter med. Kända personer är alltid speciellt för folk och kanske ännu mer i denna situation.
Nedan ser vi till vänster den i praktisk krigföring föga imponerande och av och till närmast förvirrat inkompetente (det finns dock andra som har högre tankar om honom) General Lee och till höger General Jackson - en av världshistoriens skickligaste befälhavare (det är vad nästan alla som kan något om området menar). Bakom dem sitter också fler högt uppsatta officerare även om jag är osäker på vilka som de ska föreställa.
Man kan visst i lugna tider med fred uppleva att detta är lite löjligt eller oroande men i den situation som här skildras välkomnar människan detta. Givet att situationen heller inte övergripande kan påverkas konstruktivt för något som berörs i scenen tillför det värde både för de enskilda soldaterna med en lägre risk för att de ska falla sönder och ännu mer för den samlade slagkraften genom att soldaterna helt enkelt presterar mycket bättre. I någon mening lämnar de en bit av sig själva för kollektiv - just här - glädje där de blir mer av en gemensam individ än enskilda personer.
Exceptionellt kraftfull lyrik
Lyriken till The Bonnie Blue Flag (lyrik - Wikipedia) hör till det mest imponerande jag sett rörande hur jag tror att det presterar i sitt syfte. Syftet här är självklart just att ge den påverkan vi diskuterat. Några fina exempel är:
1. Hela situationen handlar om att en grupp gemensamt marscherar ut mot fienden för att försvara sitt territorium. Direkt i första raden får man just med det sammanfattat och koncentrerat:
"We are a band of brothers and native to the soil"
2. På andra versstycket och femte raden d.v.s. väldigt tidigt i stycket är det dags för att sjunga i grupp:
"Hurrah! Hurrah!
For Southern rights, hurrah!
Hurrah for the Bonnie Blue Flag that bears a single star."
3. Ska vi marschera ut i krig måste vi alla stå raka och hissa (gärna vifta) med vår flagga - inte minst gäller det ledarna - och vi kan se i scenen från filmen hur elegant lyriken kan användas när en vacker kvinna - både rent visuellt stimulerande och en symbol för vad vi måste försvara - viftar med den:
"We hoist on high the Bonnie Blue Flag that bears a single star."
4. Givet att krig är otäckt - det kan vi inte komma ifrån eller förändra - är det alltid klokt - ett måste - att understryka att man är stark och modig:
"Then here's to our Confederacy, strong we are and brave,"
Det handlar verkligen om att förändra dina soldaters sinnen - det gör dem starkare - till en ny verklighet snarare än att få dem att förtränga verkligheten för att låna termer från föråldrade filosofiska föreställningar om människan.
Hela lyriken är dock nästan ord för ord oerhört välgjort just rörande den här effekten. Betydelsen av sådant här även om det gäller ett genomtänkt företagsfirande där man sjunger företagets sång (och har man inte varför inte skriva en? Det är vanligt nog inför festligheter även om de normalt görs lite komiska), VD talar till folket och man har företagets logga (flagga om vi vill) är mycket synligt kombinerat med diverse egentligen konkret meningslösa gruppaktiviteter men som ger motiverande vi-känsla - eller allvarligare som här trycker upp prestationskraften hos soldater så att de inte senare ska vända sig om fly när fienden kommer. Det är vad som konkret förutsättningen för seger.
Ett annat verktyg i någon mening det motsatta är självklart att göra samma sak för fiendens soldater men där istället sprida skräck. Du bygger t.ex. myten om din generals geni både för att inge mod hos dina soldater och göra fiendens soldater nervös så att de troligare flyr.
Trots att vi vetenskapligt förstår mycket mer av detta kan jag inte annat än uppleva att vi håller på att tappa det konstruktiva värdena de kan tillföra medan de negativa kvarstår. Enskilda politiker och företag är nog så skickliga och ingenting fel finns med det.
Men var har vi detta engagemang i dom stora frågorna? Där känns det som negativa förrädiska entiteter missbrukar möjligheter medan konstruktiva aktörer avstår. Vi kan se hur extremistgrupper och ännu värre farliga extremistländer som Kina och Iran glupskt missbrukar möjligheterna och det inte bara påverkar dem själva utan alla andra.
Är det vårt engagemang och tro på friheten som runnit bort från våra ledare? Är de svaga? Har vi alla blivit svaga som valt dem? Jag säger att det är falskt.
Jag säger att det nu är dags att tillsammans sjunga våra kraftfulla sånger. Förr eller senare när det kommer till stora frågor som demokrati kan vi nå en punkt där vi måste börja spela för att vinna om vi inte ska tvingas till att acceptera ondska inte bara långt borta utan också förlora vår egen frihet här liksom våra vänner EU och USA - vi blir likt de som redan förtrycks i Kina.
Relaterat
Mer filmmusik som diskuterats hittas via:
Fallstudier: Filmmusik och musik från dataspel
Ännu mer filmmusik från Gods and Generals finns på:
Foto: 
