Jag känner mig generad och illa-berörd och väckta moraliska frågeställningar om hur det jag skriver kan påverka vem som nu skrev det här som bio-ingress med målet att locka publik:
"THE LONE RANGER
I det här spännande äventyret fyllt med action och humor får den maskerade hjälten nytt liv genom nya ögon."
Disneys fenomenala tecknade tolkning av Robin Hood såg jag själv på bio och jag har sett de flesta av övriga filmatiserade tolkningar liksom bevarade litterära eller nedtecknade tolkningar, samt givetvis aktuella romaner.
Jag tycker visst den senaste filmen vi såg på bio i år med Russel Crow hade värde - ev av de bättre Robin Hood tolkningar jag sett - men likväl kan jag uppleva att Disney klarade att fånga en trevlig gullig-dimension som var underutvecklad med Robin Hood som Russel Crow - trots några halvhjärtade försök.
Jämför här gärna den kanske realistiska men ändå oromantiska kärleken vi hade mellan Robin Hood och "Maiden" Marion i den senaste filmatiseringen med Disneys korrekt gulliga Robin Hood:
Sedan ska jag visst säga att jag gillade den romantiska förvecklingen i den senaste Robin Hood. Den kändes realistiskt, optimistisk för världen i en tid av krig och lika viktigt lyfta den fram en kompetent och stark kvinna. Just konceptet och idéen var helt riktigt men gärna lite gulligare i detaljer.
Inledningen till Disneys Robin Hood har vi nedan:
Prince John är också en så vanlig förebild för många vilket gör det viktigt att studera och förstå rollen som tolkas. Vi har exemplet med Expressen som ondskefullt berikar sig omoraliskt på bekostnad av barn som vill laga mat och hamnar i otäcka nyheter, otrevligt moraliskt vridning av politisk information för att nå folk som är oförberedda - allt medan Expressen berikar sig på annonser.
I jakten på framgångar ser Expressen inget problem i att förfalska rubrikerna på nyheterna de postar till Google Nyheter. På så sätt kan de lura till sig trafik till politiska ledare där besökarna tror att det är recept de kommer till. Barn riskerar också hamna på sidor som egentligen skulle ha spärrats ut av barnfiltreringen genom att Expressen förfalskar information vissa av dessa ser och bedömer.
För att förstå den störda inställning till världen vi här ser är just Disneys Prince John en enkel men tror jag ändå fullt tillräcklig modell. Filmen lär oss allt vi behöver kunna och veta om det här området.
Det är vad vi måste tränga in i och söka orsaken till om vi ska kunna bevara världen. Samma störning är vad som går igen i miljöförstöringen, förtryck av kvinnor, terrordöd och ekonomisk utsugning av tredje världen. Den har ingenting med politik att göra utan är just en störning där en del av hjärnan blivit överoptimerat och empati, hederlighet och annat representerat av hjärnans felkorrigering blivit sekundärt till triviala ekonomiska fördelar som ofta ens inte är verkliga därför att rekursiv felkorrigering d.v.s. som det kommer genomföras här av omvärlden kostar dem mycket mycket mer.
Att titta på dramaserier idag är en snabb väg till fördumning. Enklare och lika lättsamma alternativ som dock håller din hjärna i form finns idag: World Wide Web, Skogen och Böcker.
Det är inte längre så att hela Sveriges hålls skräckslaget bundet av SVT där en fint regimkritisk TV-serien som Drutten och Gena förvanskats till allmänt osakligt joller.
Förr hade vi välgjorda dramaserier där det var möjligt att ha ett stycke unik tema-musik per avsnitt ibland. Jag tror aldrig något sådant gjordes i Sverige men åtminstone från samma tid har vi från USA Remington Steele. Ett fint så vitt jag kan komma ihåg kvalitetsprogram där även problem rörande kvinnor på arbetsplatsen adresseras.
Jag kan verkligen inte inse varför vi inte i större utsträckning visar repriser av TV-program från de här åren istället för att köpa in senare skräp. Inte för att jag längre alls tittar på TV men så mycket vet jag från vad jag kommer ihåg från TV för kanske 25 år sedan att Remington Steele var kvalitetsprogram och det kan jag aldrig minnas att jag upplevt senare. Det hör vi redan på namnet förövrigt - Både gevär och stål samtidigt som det sedan visar sig vara en vacker kvinna.
Här samlas artiklar om de filmer som antingen har recenserats allmänt, har analyserats avseende efectos especiales - specialeffekter i den mening att de förstärker upplevelsen riktat för att öka hjärnans aktivitet - eller beror teknisk och teoretisk utveckling i området. För Streetdance 3D finns dessutom en till första analysen kompletterande diskussion om samhällsvärdet filmen skapar för UK genom att positivt stimulera besökarna i det egna landet och skapa konkret mer effektiv påverkan när London visas upp för utländska biobesökare skapande större möjlighet att få fler besökande ungdomar och yngre vuxna än normalt för film.
När det gäller film, musikvideo eller reklamfilm och allt annat rörligt gäller att det är en enorm utmaning både i skapande och oavsett tekniska hjälpmedel eller analysgrupper försöka avgöra påverkan. Därför att i första hand analysera ögonblicksbilder är båda lättare och för den intresserad att följa fallstudier på Pryltrend är en första enklare start: Logga och varumärke.
Samtidigt gäller att få expertområden kan så mycket om visuell påverkan som de stora filmbolagen och dom personer de arbetar med. De har också resurser att testa påverkan, finansiera forskning och ta in expertis från områden vi i vanliga fall inte uppfattar höra till film (t.ex. neurovetenskap, psykologi och matematik). Det gör dem väldigt intressanta och är aktörer som mycket mer än vanligt finns att lära från.
Streetdance 3D är en dansfilm och det innebär en särskild form av påverkan av hjärnan där aktivitet liksom all rörelse vi ser speglas i viss utsträckning. Filmen är ännu mer intressant därför att detta skickligt förstärks bl.a. via balett, storslagen arkitektur kombinerad med dans, ljussättning och färg.
Ett fint exempel vars fulla värde inte går att uppleva utanför filmen där arkitektur och dans i 3D kombineras i Streetdance 3D. Det skapar ett verkligt möte i biobesökarens hjärna mellan dansens stimulans och den konstanta visuella positionen arkitekturen ger.
Filmen har ett rikt antal andra stimulerande komponenter. Samtidigt kan den som diskuteras kräva öppenhet och hos äldre (säg från 25 år senast om man inte är tydligt motoriskt aktiv t.ex. med dans) ett sinne som är i tillväxt medan det för barn och ungdomar är mycket lättare att uppleva detta värde därför att deras hjärna utvecklas fortfarande och är mer mottaglig för den här formen av stimulans.
Verkligen att Streetdance 3D är den första indikationen om att brittisk film går mot en ny vår. Att man klarat att ta till sig kunskap från ett flertal områden och göra något för genren ovanligt bra är den betydelsefulla prediktionen om kreativ innovation - Nya tillämpningar, nya kunskapsområden och ny teknik.
Nya tillämpningar diskuteras kort här eftersom jag inte tydligt pekade på det i analysen av filmen. Streetdance 3D skapar ett värde även utanför den direkta glädjen för biobesökaren genom att stimulera målgruppen till att se positiva saker att göra där det sker via vägar även utanför som traditionellt handling, musik och enklare scener som att dra nytta av den hälsosamma motoriska stimulansen.
Inriktning på rörelser och scener gör också att konkret handling får mindre praktiskt utrymme vilket för en välgjord dansfilm lyfter fram det stora som sker mycket kraftigare utan att det verkar konstigt (för den som klarar att ta till sig dansfilm d.v.s. mest barn och ungdomar men Streetdance 3D har givetvis just dom som primärmålgrupp).
Det sker dessutom medan London visas upp och det görs på ett sett välanpassat för yngre i UK men också i andra Västerländska länder och det görs med högt konstnärligt värde. De annars mer förstockade föreställningar om vad som ska tvingas på mottagarens näthinna har skalats bort. Även om Fredrik Strage recension av filmen lämnade mycket att önska i övrigt - tråkigt nog är den typisk för de filmrecensioner tidningarna publicerar (inte minst håller gratistidningen 18 minuter Uppsala ovanligt låg kvalitet) allt mer av även om Dagens Nyheter åtminstone i tryckt tidning annars brukar hålla ganska hög kvalitet - är hans reflektion om ljust detta ett fint exempel:
"Fotot är också intressant. Aldrig förr har London sett så amerikanskt ut. Här finns inga regniga, grå gator. Allt badar i ett gyllenbrunt Jerry Bruckheimer-ljus."
Att London skulle se amerikanskt ut handlar givetvis om hans upplevelse av hur USA ser ut på film där minnen från amerikansk film han oftare ser blir aktiva av Streetdance 3D medan motsvarande referenser till brittisk film saknas. Gissningsvis handlar det mer om att man här visar upp modern storslagen arkitektur från London vilket annars är vanligt i film gjord i USA.
Gods and Generals
Gods and Generals är den bästa skildring av nationalismen i upplevelsens mitt hos en befolkning och för en upplevd krissituation på nästan alla sätt optimerad för att utlösa dess fulla kraft. Alla andra filmer som utspelar sig i sådana situationer tar istället perspektivet från en förtryckt minoritet eller ett helt orealistiskt perspektiv.
Sådan film kan ha värde men lika viktigt är en ytterst visuell i detta ren cinematografisk skildring av nationalism från det perspectiva troende upplever.
Kanske särskilt får vi värde när amerikanska inbördeskriget skildras därför att där har vi ett specifikt kulturellt arv från Europa påverkande konflikten och som framgår trots att medvetenhet om detta kan ha saknas. Konflikten påverkar än idag men arvet kanske börjar släppa taget vilket kan ha att göra med en bättre förståelse av den övergripande problematiken som krig efterlämnar.
En trevlig sammanfattning av de matematiska möjligheterna som används för att generera visuella datorgenererade specialeffekter (liksom annat där det är kostnadseffektivt) finns i:
Ingenting håller högre skönhet än att se pånyttfödelsen - det alkemistiska epitet - av det en gång stolt vackra som förföll i trötthet. Att i Streetdance 3D mer än att endast uppleva en kraftfull visuell upplevelse, ett viktigt budskap, det urgamla samspelet mellan människor också få se brittisk film födas till en ny vår är ultimat konst skapad direkt i min hjärna.
Konceptet är perfekt och filmen håller alla viktiga faktorer som krävs för överlägsen upplevelse. Den hade gått att göra mycket bättre men genren allmänt håller tydligt lägre kvalitet än Streetdance 3D oavsett dansform och detta är ett hantverk där kraftfulla steg framåt håller värde och det har vi sett här.
Idéen att visuell upplevelse av målad konst, design, arkitektur, fotokonst, filmkonst och statyer håller värde genom att höja människan och systematiskt föder skapande är gammal. När man regelbundet själv försöker fånga möjligheten märks att sanning finns att finna men det är inte vad som en ensam åtgärd gör skillnad i innovation, kreativitet eller prestation. Tillsammans med annat är det dock värde.
När det förhöjs för en större population föder det lättare värde därför att även mindre aktivitet får viss spridning där små förändringar rör sig vidare liksom lika viktigt kan träffa rätt personer i övrigt mottagliga som därifrån skapar något stort byggd på tidigare kunskap och en hjärna med aktivitet och tillväxt.
Att klara att nå sådan förhöjning av en population har begränsats genom överhuvudtaget i Västerlandet en icke konstruktiv kultur runt "kultur" där man irrationellt inte ser det som att i sinnet samma upplevelse korrekt är samma värde utan ofta fastnar på kulturens ytliga former vilka i sig saknar faktisk betydelse. Detta irrationella problem är typiskt på människan och skapas från att det är svårt att lära sig att se nytt och den svårigheten ökar med åldern. Därav att vi ser ny kraftfull kultur hos ungdomen men de gamlas kultur är för både äldre och yngre.
Ett fint exempel på detta problem liksom den typ av ytliga reflektioner som blivit vanliga bland morgontidningarna - där särskilt just Dagens Nyheter haft stora problem även om det delvis blivit mycket bättre senaste sex månaderna - har vi Dagens Nyheter där man typiskt för problemet prioriterar att säga och tycka något väldigt tydligt rent automatiskt utan att orka att reflektera över man inte redan upplevt under många år eller som kräver ny kunskap. Det är så vackert uppenbart illustrerat genom att vad som skrivs är mer maskinellt hantverk i skrivande där nytt bara är frågetecken:
"Det kan tyckas märkligt att en brittisk kopia dyker upp flera år efter den amerikanska vågen av streetdancefilmer. Hollywood har spottat ut så många historier om rännstensungar som svänger sina lurviga – 'You got served', 'Honey', 'Stomp the yard', 'Step up', 'Step up 2' – att parodin ”Dance flick” kom i fjol."
Filmen är självklart inte så mycket kopia som tillhörande en gener vilken förövrigt är mycket äldre än film. Att Fredrik Strage mest tycker negativt irrationellt just p.g.a. detta problem framgår från att han där endast uttrycker känsla utan konkret reflektion medan han i positiv upplevelse är konkret. Jämför gärna med barn tycker vad de inte känner "smakar illa" utan att klara att uttrycka varför. Vidare ser vi problemet genom att han inte klarat att förbereda sig eller efter filmen ta in ny kunskap utan nöjer sig vid den oreflekterade direkta upplevelsen och ett praktiskt förberett pressmaterial.
D.v.s. han befinner sig i vad som möjligen kan leda till en förändring i hans hjärna som efter några till filmer - eller egen motorisk träning t.ex. via dans eller jonglering - kanske gör att han efter att neurogenesis utvecklat hans hjärna klarar att uppleva den här typen av film.
I filmen fångas båda svårigheten Strage har och möjligheterna att via nya upplevelser klara att utveckla sin hjärna vidare ytterst elegant. Vi har den äldre balettlärarinnan som klarar att se möjligheten av att föra samman streetdance och balett. Hennes mål är just att stimulera sina balettdansare med nytt vilket när det sker utan stress skapar den neurogenesis i hjärnan - födelsen av neuroner - som gör det lättare att ta till sig nytt, skapa förändring och utvecklas vidare (se även arbetsminne).
När det sker tillsammans med relevant inspiration som bygger förståelse av dansens känslomässiga kommunikation är det otvetydigt värdefullt för hennes elever och bör ha löst just det problem hon sökte att komma till rätta med - att de små detaljerna utanför teknisk perfektion krävs för briljans saknades.
En film som Streetdance 3D håller exceptionellt värde i födandet av stimulans i stora populationer via dess starka visuella upplevelse byggd från personerna, färgerna, rörelserna i dansen (både streetdance och balett), arkitekturen som är integrerad i upplevelsen och de snabba visuella växlingarna bärande känslomässigt budskap och mening.
Det är direkt stimulans av huvudsakligen visuellt cortex och tillhörande delar av nervsystemet men det ger spridning. Vi upplever detta när ser filmen liksom i balett genom att man vilsamt lätt bortdomnad kan uppleva långa scener visuellt - när relevant känna känsla - men analytiska delar kan vila eller för en del betrakta helt andra frågor utan att det stör.
Officiella trailer för Streetdance 3D visar både det visuella värdet och den stimulering av motoriskt cortex som kommer diskuteras.
Den visuella upplevelse Streetdance 3D likt en koncentrerad chock för publiken kan skapa förutsättningar att betrakta det offentliga rummet och kulturens möjligheter på ett nytt sätt. Filmen är för värde mer meningsfull än kultur begränsad till ett fåtal där den även för dessa ofta är för invand för att skapa nya impulser.
Att se sådana möjligheter är i hjärnan dels en kontinuerlig process men också motsvarande en push när neuroner i frontal cortex och troligen fler delar av hjärnan "grupperar" om sig för att se nytt och det kommer ytterst direkt:
- När du plötsligt ser en ny möjlighet som borde ha varit uppenbar har det skett.
Att se rörelser hos andra människor skapar motsvarande aktivitet i vår hjärna via spegelneuroner är vad som allt mer betraktas som sanning efter färsk forskning och var en stark teori innan. Detta stämmer mycket troligt men det kan vara att det mindre är emulering eller empatisk inlevelse lika mycket som en motorisk förståelse av omvärlden relevant vid jakt och strid.
Därav begränsas troligt den aktivitet som kan skapas givande en härlig känsla utifrån vår egen motoriska erfarenhet av vad vi ser. Streetdance 3D är givetvis kraftfull stimulans av motoriska spegelneuroner därför att filmen är fylld med vacker dans men för de flesta av oss blir denna mer begränsad än nödvändigt. Möjligheter för att förstärka detta värde kan inkludera:
Att medvetet visualisera rörelserna och översätta dem till rörelser mönster man behärskar.
Att innan göra yoga och jonglera kan tänkas öka värdet genom att redan innan öka aktiviteten i motoriskt cortex.
Att i filmen stegvis visa rörelse mönster inför längre samlade uppvisningar för att skapa förståelse av hur de byggs upp.
Den sista möjligheten fångas delvis i filmen och upplevde jag med detta som målsättning. Samtidigt hade det troligen gått att göra bättre givet att mycket av filmen utspelar sig i träningslokaler samt kortare enskilda uppvisningar tillsammans med visuellt stark arkitektur.
Betänk också att t.ex. statyer och stillastående positioner i yoga är vad som för människan alltid varit populärt. Att lyfta in det mer i filmen - där det i Streetdance 3D troligt skedde utan medvetenhet om värdet - hade kanske förhöjt den motoriska upplevelsen till högre höjder.
Att färger och ljus har stor betydelsen för upplevelsen av film är välkänt sedan länge. När det gäller en film där upplevelsen till stor del består av starkt visuell stimulans och motorisk emulering är kraftfulla ljus färger som koncentrerar upplevelsen till dansarna excellent vid längre större dansscener. Det fångades ofast perfekt i filmen vid just starka upplevelser som tävlingarna.
Händelserna i de övergripande ljusa scenerna vid träning var ytterst eleganta i början där vi hade kontrasten skapad vi klädsel. I andra scener t.ex. i köpcentret försökte man fånga detta via rött på klädseln men jag upplevde att kontrasten inte var tillräcklig.
Elegant från köpcentret var dock scenen när två dansare placerat sig i ett skyltfönster och just gör fasta positioner alla kan emulera (det kanske kallas robot-dans?). Att ett barn svarade på dansen d.v.s. uppvisade motorisk emulering kan jag föreställa mig förstärker det även hos oss filmkonstens mottagare. Även här upplevde jag dock att färgernas kontrast inte var tillräcklig.
Enormt kraftfullt elegant vackert - så underutnyttjat om alls använt i amerikansk dansfilm - är mötet mellan dansen och arkitekturen. Att brittisk filmkultur klarar att se värdet kan ha att göra med att London mycket mer än Kalifornien har en kraftfull vacker arkitektur inte född i en tid utan i generationer av kreativt skapande.
Ett exempel hur Streetdance 3D skapar möte mellan dansens stimulans och den visuella glädje storslagen arkitektur föder.
Vi fick uppleva detta dels i balettskolans klassiska arkitektur men också och kände jag extremt mer kraftfullt när dansarna övade i korta scener framför olika historiska respektive storslagen modern brittisk arkitektur. På samma sätt var de övergripande scenerna från taket där bl.a. pariserhjulet London Eye och Londons vackert inspirerande vy i intensiva färger träder fram mot en stad i mörker ger ett realiserat trevligt om än inte nyskapande värde.
Här ser vi det ytterst vackra London Eye som på det sätt som det lyfts fram i staden kan lära Stockholm mycket. Bilden är inte från filmen.
Foto: Diliff Licens: CC by-sa 3.0
Bara just mötet mellan dans och arkitektur är en upplevelse jag igen måste möta och uppleva redan i denna film.
För den intresserad att lära sig mer om design liksom nyskapande arkitektur är Design - Intelligence made visible av Stephen Bayley och Terence Conran ett excellent bra val. Den ger både en översikt över utvecklingen och möjlighet att slå upp kända personer. Hela boken är fylld med riktigt bra bilder.
Ingenting stimulerar människan mer än att klara att lära sig något nytt man innan stängt ute för att överoptimera vad man redan behärskar. Det gäller när det kan ske utan stress och skräck. Värdet det ger är inte bara ny kunskap och ett nytt perspektiv utan det skapar konkret en större hjärna genom att tillväxt av neuroner stimuleras och fler "kopplingar" (elektriska potentialer) byggs ut över hjärnan, och vägar mellan tidigare väldigt skilda delar byggs.
Streetdance 3D illustrerar detta värde svårslaget i hur mötet mellan streetdance och balett både gav möjlighet för den nya streetdance-gruppen att vinna tävlingen och förutsättningar för medlemmarna fördjupade i balett - i början väldigt skeptiska till streetdance - att höja upp sin förmåga.
Att understryka och gång på gång upprepa och påminna om detta värde är nödvändigt därför att för människan är det ytterst lätt att fastna i gamla föreställningar inlärda tidigt i livet.
För seger oavsett om det gäller dataspel, tävlingar i dans eller kampen mellan två gigantiska företag krävs att man spelar för att vinna. Det är delvis en fråga om mental inställning där man inte känner övertygelse om att saker är förlorade p.g.a. förluster - därmed inte sagt att i större frågor krävs också väldigt skeptiska personer som alltid planerar för det värsta - utan ser dem som steg mot seger.
Människan - lättare än att själva i verkligheten göra det - finner glädje i att se just detta framställt i böcker, film, TV-serier m.m. I StreetDance 3D fångas det genom att streetdance-gruppen tvingas möta förräderi där deras chef överger dem, de saknar träningslokal, flera medlemmar lämnar dem o.s.v. Den utsedda nya chefen - den glada och vackra kvinnan - tvingas utveckla sig för att möta utmaningar hon många gånger känner är för stora.
Därifrån föddes förutsättningar för att skapa briljans när lyckans slump gav dem möjlighet att dra nytta av balettskolans enorma lokaler mot att de tog in några av studenter som inom kort skulle lämna den livslånga utbildningen för att prövas för de stora baletttrupperna men som ännu saknade detaljernas färg i sin dans.
Här har var det just förräderiet som skapade förutsättningen men metoden är mer generell och inte sällan när saker behöver gå framåt och växa krävs svårigheter som känns enorma för entiteten i träning men som sedda ovanifrån är en serie utmaningar som inte är värre än att de i varje situation kommer segra avsedd för att bygga en vilja att vinna skapad från vetskap om att de kan vinna. Det är en kraftfull metod för att skapa grupper som vinner gång på gång trots att utmaningarna växer och som klarar även svåra förluster.
Kärlek och gulliga ögonblick har enormt värde både i böcker och film (och all kulturell upplevelse), och engagerar oss också i verkliga livet till och med när det inte berör oss själva utan endast personer vi ytligt känner (eller bara känner igen).
Streetdance 3D fångar vackert dessa möjligheter genom att inleda filmen med att visa kärleken - med en hel del naken hud hos båda - mellan kvinnan som kommer ta över danstruppen och dess gamla ledare. I en scen kort därefter inför hela gruppen berättar han att han lämnar dem och i scenen efter det att han behöver en paus från kvinnan också.
Men den engagerande kärleken växer under filmen. De möts igen en natt men dagen efter är hans fruktansvärda förräderi tydligt när dansgruppen nu bestående både av streetdansare och balettdansare ger sig ut för att tävla på en klubb. Det är inte arbetet och studierna som tvingat honom att lämna dem inför den nationella tävlingen utan han har gått över till fienden - de tidigare vinnarna och den värsta konkurrenten.
Värme mellan kvinnan och en av balettdansarna finns också och den utvecklas vackert till kärlek.
Givetvis hade man kunnat byggt mycket mer på relationerna men de är nu en elegant bakgrund till dansen och övriga komponenter. Bättre tror jag hade varit att kanske inte särskilt öka tiden för relationerna samlat men att bättre lyfta fram konflikten och ambivalensen i dragningen mellan den tidigare och nya älskaren. Vidare mer konkret närhet mellan kvinnan och hennes nya älskare hade varit elegant särskilt genom att filmen i slutet genom det hade kunnat visa komponenter jämförda med vad som inledde den - En motgång som gav något vackrare.
SOUNDTRACK
Tinie Tempah - Pass Out
N-Dubz feat. Bodyrox - We Dance On
Lightbulb Thieves - Work It Out
Ironik - Tiny Dancer (Hold Me Closer)
N-Dubz - Strong Again
Pixie Lott - Live for the Moment
Aggro Santos feat. Kimberly Wyatt - Candy
Cheryl Cole - Fight for This Love (Crazy Cousinz Remix)
Lethal Bizzle - Going Out Tonight
Sugababes - Get Sexy
LP & JC - The Humblest Start
Wiley - Cash In My Pocket
Madcon - Beggin'
LP & JC feat. Skibadee, Mc Det, Chrome & Blemish - Club Battle
Fatboy Slim - Champion Sound
Vega4 - Life Is Beautiful
McLean - Broken
Swiss feat. Music Kidz - One In a Million
Samtidigt upplever jag att filmen allmänt hade vunnit på val av musik som är mycket kraftfullare i toppar och dalar. I visuell framställning ser jag i skapandet vad som kommer utvecklas till genialitet men jag ser det inte i valet av musik - acceptabel men inte väldigt bra.
En kort scen illustrerar vad som hos människan inte bara är en ytterst kraftfull upplevelse utan också som praktisk metod skapar värde. Vi har balettdansösen som plötsligt lämnar träningen efter att fått några instruktioner av kvinnan som nu leder gruppen. Hon går efter och får reda på att balettdansösen inte kommer prövas till till baletttruppen därför att hon blivit för lång.
Vad gruppens nya ledare då säger till henne är att hon nu är en del av deras crew. Just att fånga upp den kompetens som står fri när det sker i mer revolutionära entiteter som är flexiblare i uttrycksform skapar en fantastisk styrka.
Dessa personer för in nya idéer och de överpresterar under övergripande framtid.
När det tappas t.ex. i större företag, eller myndigheter är det menar jag ett tydligt tecken på att organisationen befinner sig i steget där den går från kreativitet och skapande till att konservativt bevara och bygga på de möjligheter man redan sett.
Sammantaget en bra film och i sin genren - kraftfull visuell och motorisk stimulans via dans - en föredömligt skicklig prestation. Givetvis kommer jag uppleva den återigen i 3D och kanske redan denna vecka. Ännu mer ser jag dock fram emot nästa film där skaparna kanske klarar att gå upp till nivån ovanför där det verkliga geni som nu bara antyds kan upplevas.
Här på Pryltrend har vi ofta intresserat oss för vad jag kallar efectos especiales - specialeffekter - för att skapa en praktisk förståelse av deras känslomässiga påverkan. Det inkluderar egentligen allt från leende kvinnor och män till rätt färger på rätt objekt.
I en intressant sammanfattande artikel har tre matematiker vid University of California, Los Angeles (UCLA) också betraktat specialeffekter men hur de visuellt kan genereras med mjukvara och utan något särskilt fokus på känslor istället på det matematiska hantverket i det visuella skapandet.
Att bygga t.ex. en statsmiljö jämförbar med den Walt Disney Animation Studios skapade till Bolt tillsammans med alla härligt påkostade visuella efectos especiales är en fantastisk prestation.
Hur bra Disney lyckades med Bolt både i 2D och 3D är ett sant nöje att få uppleva...
Bättre matematiska modeller gör det möjligt att skapa dataprogram
för att göra denna typ av filmer mer realistiska med samma kostnad i manuellt arbete och beräkningskraft.
Att använda Bolt som exempel för specialeffekter är ytterst lämpligt både därför att filmen är en vacker prestation i det datorgenererade och också därför att huvudpersonen Bolt är en hund som är en efectos especiales i en TV-serie vilket han inte inser förrän han tror att "hans människa" Penny kidnappats och rymmer från inspelningen för att leta rätt på henne.
Värden finns också idag för nästan alla filmer där datorgenererade komponenter är mycket vanligt för mer spektakulära specialeffekter och allt mer i övrigt också när visuellt mer tydliga saker inträffar.
Värden bättre modeller skapar kan t.ex. vara:
Bättre vågor, explosioner, bränder m.fl. väldigt tydliga specialeffekter.
Mer realistiska byggnader.
Möjlighet att kläder, hår, hud, ansiktsuttryck m.m. kan förändras mer trovärdigt oftare utifrån aktuell situation.
Fler möjligheter tas upp i pressmeddelandet där American Mathematical Society skriver:
"Mathematics also plays a key role in computer-generated animations of all kinds of solids, from animated characters to cityscapes. Virtually every computer-generated solid has an explicit mathematical representation as a meshed surface or volume. Flesh simulations can endow computer-generated characters with realistically bulging muscles and rippling fat. Hair simulation provides a realistic way to depict the highly complex phenomenon of thousands of hairs interacting and colliding. The article describes recent work by the the first and third authors that provides a new technique for hair simulation."
Spännande är t.ex. att lära sig att computational fluid dynamics (CFD) idag används för simulera mer än bara vattenrörelser och vågor och också används för explosioner, rök, eldbollar m.m. Att det är möjligt beror på snabbare hårdvara och bättre algoritmer
Låt oss avsluta med en till trevlig och minnesvärd scen från Bolt - en av Disneys vackraste och mest storslagna långfilmer - där Bolt får lära sig tigga mat av katten Mittens han kidnappat efter att han rymt från inspelningen av TV-serien. Bolt var övertygad om att hon var i maskopi med en påhittad figur från TV-serien.
När det gäller påverkan på känslor från riktad information är det självklart i typ av resultat ingen större skillnad om det är lyrik tillsammans med musik, en debattartikel, en grupp personer som tror att de tänker samma sak och skriker förenklade slagord eller en valtalare. Däremot kan effekten per tidsenhet (hur mycket du känner) skilja sig oerhört beroende på hur välgjord den riktade informationen är och hur många former av information som tas in samtidigt.
Följande scen från filmen Gods and Generals är rörande detta intressant att ta sig tid att titta på flera gånger för att fundera över vilka former av riktad information situationen faktiskt inkluderar:
Först har vi lyriken som självklart för publiken är ytterst relevant. För de flesta av dem gäller att de inte kan påverka den större situationen (väldigt många av dem kommer dö i kriget men att rymma från det är lika farligt) och viss tilltro på att de ska segra kan konkret göra den åtminstone för ögonblicket upplevs mer uthärdligt eller rent av ge en tids entusiasm.
Till lyriken ligger musik och det förstärker kraftigt effekten. Det är ju vad vi söker i musiken och vad som gör musik nästan unikt populärt - en kraftig enkel känslomässig påverkan som kan kännas angenäm.
Dessa är de två uppenbara formerna av riktad information men långt ifrån de enda vi ser i scenen. Några fler vi ser (det finns andra mindre välkända):
1. En grupp män - krigare - som står tillsammans med en gemensam fiende om än just här långt borta. Det är alltid starkt i sig oavsett om det handlar om demonstration, krig eller vad som helst där en grupp står mot den annan i en engagerande fråga.
2. Dessutom sjunger publiken med tillsammans. Precis som att läsa poesi kan påverka känslorna men mindre så än att skriva musik gäller att effekten av musiken ökar om du sjunger med och det gäller ännu mer när en grupp sjunger med.
3. Vi har flaggor i scenen. Flaggor blir vi lätt vanda vid att associera till vissa känslor redan från när vi är små. Under en period av konflikt förstärks detta ännu mer och flaggorna oftast som ses som närmast mytiska i föreställningar om kraften de bär med sig. Den kraften är dock inte mytisk utan ytterst verklig.
4. Under lugnare tider nöjer vi oss vanligen med att hissa flaggor. I grupp i engagerande situationer gillar vi dock att vifta med dem. Här har vi rent av en vacker kvinna - vilket säkert uppskattades av soldaterna som här slappnar av under en kort lugnare period av inbördeskriget innan blodbaden återigen tog fart - som viftar massor med en riktigt stor flagga:
Att som här lyfta fram hennes kropp tydligt är givetvis riktigt:
Dessutom fint illustrerande vad de försvarar - henne, jorden hon står på och flaggan.
5. I publiken har vi flera för övriga soldater kända personer som de kanske tidigare aldrig sett annat än på avstånd - som sitter med. Kända personer är alltid speciellt för folk och kanske ännu mer i denna situation.
Nedan ser vi till vänster den i praktisk krigföring föga imponerande och av och till närmast förvirrat inkompetente (det finns dock andra som har högre tankar om honom) General Lee och till höger General Jackson - en av världshistoriens skickligaste befälhavare (det är vad nästan alla som kan något om området menar). Bakom dem sitter också fler högt uppsatta officerare även om jag är osäker på vilka som de ska föreställa.
Man kan visst i lugna tider med fred uppleva att detta är lite löjligt eller oroande men i den situation som här skildras välkomnar människan detta. Givet att situationen heller inte övergripande kan påverkas konstruktivt för något som berörs i scenen tillför det värde både för de enskilda soldaterna med en lägre risk för att de ska falla sönder och ännu mer för den samlade slagkraften genom att soldaterna helt enkelt presterar mycket bättre. I någon mening lämnar de en bit av sig själva för kollektiv - just här - glädje där de blir mer av en gemensam individ än enskilda personer.
Exceptionellt kraftfull lyrik
Lyriken till The Bonnie Blue Flag (lyrik - Wikipedia) hör till det mest imponerande jag sett rörande hur jag tror att det presterar i sitt syfte. Syftet här är självklart just att ge den påverkan vi diskuterat. Några fina exempel är:
1. Hela situationen handlar om att en grupp gemensamt marscherar ut mot fienden för att försvara sitt territorium. Direkt i första raden får man just med det sammanfattat och koncentrerat:
"We are a band of brothers and native to the soil"
2. På andra versstycket och femte raden d.v.s. väldigt tidigt i stycket är det dags för att sjunga i grupp:
"Hurrah! Hurrah!
For Southern rights, hurrah!
Hurrah for the Bonnie Blue Flag that bears a single star."
3. Ska vi marschera ut i krig måste vi alla stå raka och hissa (gärna vifta) med vår flagga - inte minst gäller det ledarna - och vi kan se i scenen från filmen hur elegant lyriken kan användas när en vacker kvinna - både rent visuellt stimulerande och en symbol för vad vi måste försvara - viftar med den:
"We hoist on high the Bonnie Blue Flag that bears a single star."
4. Givet att krig är otäckt - det kan vi inte komma ifrån eller förändra - är det alltid klokt - ett måste - att understryka att man är stark och modig:
"Then here's to our Confederacy, strong we are and brave,"
Det handlar verkligen om att förändra dina soldaters sinnen - det gör dem starkare - till en ny verklighet snarare än att få dem att förtränga verkligheten för att låna termer från föråldrade filosofiska föreställningar om människan.
Hela lyriken är dock nästan ord för ord oerhört välgjort just rörande den här effekten. Betydelsen av sådant här även om det gäller ett genomtänkt företagsfirande där man sjunger företagets sång (och har man inte varför inte skriva en? Det är vanligt nog inför festligheter även om de normalt görs lite komiska), VD talar till folket och man har företagets logga (flagga om vi vill) är mycket synligt kombinerat med diverse egentligen konkret meningslösa gruppaktiviteter men som ger motiverande vi-känsla - eller allvarligare som här trycker upp prestationskraften hos soldater så att de inte senare ska vända sig om fly när fienden kommer. Det är vad som konkret förutsättningen för seger.
Ett annat verktyg i någon mening det motsatta är självklart att göra samma sak för fiendens soldater men där istället sprida skräck. Du bygger t.ex. myten om din generals geni både för att inge mod hos dina soldater och göra fiendens soldater nervös så att de troligare flyr.
Trots att vi vetenskapligt förstår mycket mer av detta kan jag inte annat än uppleva att vi håller på att tappa det konstruktiva värdena de kan tillföra medan de negativa kvarstår. Enskilda politiker och företag är nog så skickliga och ingenting fel finns med det.
Men var har vi detta engagemang i dom stora frågorna? Där känns det som negativa förrädiska entiteter missbrukar möjligheter medan konstruktiva aktörer avstår. Vi kan se hur extremistgrupper och ännu värre farliga extremistländer som Kina och Iran glupskt missbrukar möjligheterna och det inte bara påverkar dem själva utan alla andra.
Är det vårt engagemang och tro på friheten som runnit bort från våra ledare? Är de svaga? Har vi alla blivit svaga som valt dem? Jag säger att det är falskt.
Jag säger att det nu är dags att tillsammans sjunga våra kraftfulla sånger. Förr eller senare när det kommer till stora frågor som demokrati kan vi nå en punkt där vi måste börja spela för att vinna om vi inte ska tvingas till att acceptera ondska inte bara långt borta utan också förlora vår egen frihet här liksom våra vänner EU och USA - vi blir likt de som redan förtrycks i Kina.
Både film och filmmusik om välgjorda är fina exempel på hur den känslomässiga upplevelsen kan förstärkas med rätt musik, symboler, kroppsspråk och text d.v.s. skapa förstärkande riktad information ovanpå den övergripande handlingen.
Filmmusik jag träffat på och bedömer som mer intressanta som exempel på detta samlas här som en del en fallstudie.
Conan Barbaren
I första hand är åtminstone tillsvidare inspirerande och musik tung av den ensamma krigarens öde och perfektion mest intressant och egenskaperna jag här söker är mycket elegant illustrerat av filmmusiken till Conan Barbaren:
Det handlar om den överlägsna krigaren och äventyraren - en riktig man - som modigt ger sig ut för att slåss tränad perfektion. Han försvarar inte sitt hem utan söker upp ondskan och han gör vad som är moraliskt rätt även om det är personligt krävande.
Även om vi tidigt förstår att det finns risk för att han kommer förlora saker - rent av vänner och kvinnor - på vägen är det också helt klart att han kommer segra. Inte sällan ställs hjälten inför ett moraliskt dilemma där han kan välja fel och ofta kan triviala mindre tveksamheter funnits innan. Förutom att förlora något utvecklas han därför också som person på vägen till filmens slut där han slutligen dödar något väldigt otäckt och stort (normalt har innan mer begränsade otäcka fiender eliminerats kontinuerligt genom filmen).
För att uppleva Conan Barbararen mer har vi i följande inlägg där enstaka komponenter från denna fantastiska efectos especiales skapad utan stor budget fångats:
Mortal Kombat har en del liknande "Conan Barbar" effekten och konceptet men är främst ett exempel på en unik grupp. Notera att mycket i filmen precis som dataspelet har drag av automation och avancerade fysiska övningar. Detta är en film vilken precis som dataspelen kraftigt och avgränsat optimerat mot aktivering av hjärnans spegelneuroner. Vi kan som exempel på det rent av se att handlingen i sig är mindre viktigt att de visuella uttrycken som stimulerar våra spegelneuroner.
Hur automationen, fysiska rörelserna och filmmusiken samlat skapar denna förstärka aktivering i hjärnan via spegelneuroner demonstreras fint praktiskt för tittaren via detta skapade filmklipp där delar från filmen kombinerats med filmmusik i ett samlat rörande detta stark helhet:
Inlägg med filmmusik och diskussion om denna respektive filmen finns i:
De många tidiga westernfilmer med Clint Eastwood - en av filmhistoriens genier - är samtliga fantastiskt välgjorda exempel på samma egenskap Conan Barbaren framför. Det samma gäller filmmusiken som elegant förstärker just denna upplevelse med i hög konstnärlig skönhet vilken nedan visas med musiken till Hang 'Em High:
I För en handfull dollar realiseras man i västerländsk western-paketering Akira Kurosawas klassiska mästerverk Yojimbo - Livvakten.
Även om Yojimbo - Livvakten är ett mästerverk är den också tråkigare än För en handfull dollar och orsaken är kanske lägre känslomässig nivå på förstärkande faktorer för det för upplevelsen så viktiga känslomässiga budskapet.
En längre diskussion runt filmerna som användes som exempel finns i:
Filmmusiken i Gods and Generals representerar ett samlat känslomässigt tema som mindre handlar om den individuella krigaren och istället mycket mer om att i grupp marschera ut för att försvara hemmet. Här bärs uniform vilket praktiskt eliminerar individen från händelserna för att ge plats för gruppens gemensamma rörelse.
Klassiska Bonnie Blue Flag diskuteras separat därför både musiken (enkel men direkt i påverkan på känslor) och ännu mer lyriken är enormt effektivt gjord. Scenen där den framförs i God and Generals är också en välgjord illustration av ett stort antal för patriotisk-förstärkning vanliga faktorer. Det handlar t.ex. om att krigarna som grupp engagerat sjunger med, vi har flaggor, vacker kvinna som viftar med en riktigt stor flagga medan man ser ganska mycket av hennes bröst och många fler potent påverkan faktorer. Det hela är riktigt välgjort.
Scenen med Bonnie Blue Flag från Gods and Generals har diskuterats och analyserats omfattande i:
En diskussion om ett av de känslomässiga koncept Kung Fu Panda har i sin riktade information liksom ett exempel på hur det illustreras med filmmusik har vi nedan för The Bridge i samtliga fall representerande eller realiserande den hårda träningen Master Shifu ger sina studenter:
Gods and Generals har jag redan gjort en recension av. Här kompletteras denna med filmklipp från Youtube med filmens bombastiskt känslosamma filmmusik.
Först har vi Going Home med Mary Fahl som är intro-temat till filmen.
Nummer två i filmens soundtrack är musiken med samma namn som filmen Gods and Generals. Det är musik något liknande Going home men den ännu en bit mer ödesbetonad musik - Musik för män som får bud om att de snart måste marschera ut för att försvara sitt hem medvetna om faran och att de troligen alla kommer dö.
I You Must Not Worry For Us är känslan fortfarande allvarlig men musiken är gladare. Det är lite "humour the girls" så att dom inte förstör vårt dådkraftiga marscherande ut till kriget med en massa ovärdigt gapande.
I Loved I Not Honor More har vi den tystare manliga saknaden för hemmet men det finns ingenting av rädsla eller flykt i den.
I Lexington is My Home påminns man om vad det hela handlar om: marschera ut och dö för att försvara hemmet. Att soldaterna på båda sidorna i detta inbördeskrig upplevde samma sak borde lära oss något viktigt men i princip gäller att insikter lätta att se i lugn försvinner bort från hjärnan när marschera i grupp väl börjat. Det har liten betydelse om det är gatukonflikter där man kastar sten eller som här ett blodigt inbördeskrig.
The School of the Soldier har mer av ungdomlig entusiasm men det är precis som övrig filmmusik i Gods and Soliders vad som handlar om att ödet driver oss framåt för att modigt marschera ut och slåss.
Det är också värt att ta med My home is Virgina för att peka på likheten både med det allmänna konceptet:
Vi går med sorg i hjärtat med modigt ut i kriget för att försvara hemmet.
Och mer specifikt med Lexington is My Home:
Mitt hem är inspirerande vackert och vad vi försvarar för oss alla nu och kommande generationer i en kollektiv utan enskilda individer mening.
Både Lexington is My Home och My home is Virgina kan tyckas melodramatiska men bra patriotisk musik ska fylla ögonen med tårar hos "troende". Det är musik man stolt lyssnar till medan man i grupp blickar ut i fjärran och föreställer sig tidiga generationers modiga kamp för att odla landet och stå emot stormar, vulkanutbrott, regn, drakar eller vad nu tror är aktuellt.
I These Brave Irishmen får vi det ovanliga men fina privilegiet att höra säckpipor under några kortare ögonblick. Säckpipor är ett mäktigt instrument med lång och fin kulturtradition men trots den ärliga respekt jag hyser för detta vackra instrument upplever jag att det bäst används som här i korta förstärkande ögonblick som är del en större musikalisk upplevelse utan säckpipor.
Notera likheterna These Brave Irishmen har med Going Home. De är båda del av ett genomtänkt samlat musikaliskt tema.
I Let Us Cross Over the River har vi det kanske finaste exemplet på konceptet:
Nu marscherar vi sorgest framåt drivna av ödet och dödar lite folk innan vi själva blir skjutna därför vi är modiga och tänker på landet våra förfäder odlat och kämpat för.
Med titeln Too Much Sugar av John Frizzell precis som de flesta övriga ställde han kanske en retorisk fråga till sig själv eller uttryckte en tanke som väckts hos honom efter att ha presterat en lång rad alla dessa ganska likartade men för denna känslovärld excellenta styckena?
Det här är en film för den som vill uppleva den känslan och givet det är det inte alls för mycket socker och faktiskt tycker jag att man kunde ha dragit upp det en bit till utan att behövt oro sig för att det skulle bli för mycket.
En aning gladare är The Soldier's Return som fångar övergripande filmmusik där ödet och hemmet nu kräver att vi alla enkla män nära jorden som återvänder från kriget går ut sår fälten och bygger upp ned brunna hus och fyller sina kvinnors magar med barn.
Den rörande stimulans av "patriotiska" känslor och "marschera tillsammans" påverkan mest intressanta scenen också med den starkaste musiken är dock framförandet av klassiska Bonnie Blue Flag. I scenen med Bonnie Blue Flag kombineras musik, lyriken, gruppen som sjunger med, flaggor, vacker kvinna och mycket mer för potent påverkan. Denna har omfattande diskuterats separat:
Det finns fler stycken som hör till soundtrack och Wikipedia har en lista över alla:
"Going Home (4:56) - performed by Mary Fahl
Gods and Generals (3:42) - John Frizzell
You Must Not Worry for Us (2:09) - John Frizzell
Loved I Not Honor More (3:13) - John Frizzell
Lexington is My Home (1:23) - John Frizzell
The School of the Soldier (3:58) - John Frizzell
Go to their Graves Like Beds (2:24) - Randy Edelman
My Heart Shall Not Fear (1:46) - Randy Edelman
These Brave Irishmen (2:51) - John Frizzell
To the Stone Wall (3:41) - John Frizzell
You'll Thank Me in the Morning (3:20) - John Frizzell
The First Crop of Corn (3:26) - John Frizzell
My Home is Virginia (4:24) - Randy Edelman
No Photographs (2:53) - John Frizzell & Randy Edelman
VMI Will Be Heard from Today (2:42) - John Frizzell
Too Much Sugar (1:56) - John Frizzell
Let Us Cross the River (2:48) - John Frizzell
The Soldier's Return (2:02) - John Frizzell
Cross the Green Mountain (8:14) - performed by Bob Dylan"
Sammantaget är både filmmusiken och Gods and Generals en tilltalande excess i melodramatiskt patriotiska känslor. Det har heller ingen betydelse alls hur du ser på den specifika konflikten eller ens är amerikan. Föreställ dig något som känns relevant för dig.
Vi födda på 1970-talet växte upp i en hårdare värld utan möjligheter. Det fanns två TV-kanaler - båda politiskt kontrollera - och i skolan utsattes vi för politisk propaganda om Sveriges förträfflighet som en sjuklig ideologisk mittpunkt mellan USA och Sovjetunionen som dom båda med tiden skulle nå. Att det var lögn visste vi alla men vi vågade inte säga något. Internet fanns inte i Sverige och uppslagsböcker gjordes var 80-år men de var de nationella och därför lite mer svenskt anpassade med i och för sig fler felaktiga påståenden men vilka som framställde oss svenskar som lite duktigare.
Dagens ungdomar har inte växt upp under våra svåra omständigheter och de är veka, ljudliga och saknar bra idéer. En plats det stör på är bion där de begår många oartiga misstag. Tillåt mig därför här göra en regellista för att undvika att vi 1970-talister kan tvingas utestänga yngre generationer från bion.
1. Barn under 12 år klarar överhuvudtaget inte att hantera dom här reglerna och ska inte alls på på bio på föreställningar ej särskilt avsedda för dom som ännu inte har färdig växthjärna. Dom stör. I princip gäller att allt som visas efter 18.00 är vad helst ingen under 22 år bör gå på men av praktiska skäl gäller 12 års gränsen.
2. Klä dig svart som en ninja så att du inte stör andra med ljusreflexer. Svart jacka, svarta byxor, svart tröja (eller åtminstone mörk), svart hårsnodd, svarta skor, svarta strumpor o.s.v.
3. Ta inte ut den mobil eftersom ljuset från den syns i hela bioteatern och det stör.
Stäng av den innan och ta gärna ut batteriet.
4. Om någon bryter mot tre är det korrekt och rekommenderat att kasta något ej tungt på dem. Många gör det med godis men man kan också ta med sig några småstenar i en påse.
5. Det är ej tillåtet att tala. Däremot får du skratta och du får röra på dig. Det är rent av accepterat att vara rimligt intim om du är diskret.
6. Coca cola kan smaka bra men trendriktigt på bio är mineralvatten. Mineralvatten dricks direkt ur flaska. Ingenting är mer vulgärt än att dricka cola ur en stor bio-pappers-konstruktion. En stor man som jag kan om jag vill dricka ur en större flaska medan kvinnor mest sexigt håller sig till flaskorna på cirka 0.50 till 0.70 dl.
Din mineralvatten ska vara smaksatt och mest trendigt är att söka ovanliga märker som knappt finns men där det ändå att peka på en större butik där de ska finnas.
Mineralvatten kommer fortsätta gå mer och mer mot frukt- och vitamindrycker. Det har att göra med att många av de mest trendsättande personerna får ut mycket av dricka dessa därför att de inte sällan märker av tillskottet tydligt. Problemet vi haft i detta segment tidigare är att större märken haft väldigt fula flaskor och det bromsar fortfarande. Därför vågar jag fortfarande säga att vanligt smaksatt mineralvatten sexigt är mer rätt än t.ex. en probiotisk vitamindryck eller en fruktdryck med vitaminer därför att flaskan och vattnets ljus är attraktivare.
7. Att äta popcorn i fula pappers konstruktioner är accepterat men det är inte trevligt. Vi som förstår bättre ska korrekt se ner på dessa lite äckliga personer och man bör inte direkt tilltala dem.
Torkad frukt och nötter utan saker som klibbar är givetvis bättre. Sällsynt men vad som är mest korrekt är uppskurna lätt svala färska frukter som äts med pinnar. Röda äpplen, päron, körsbär, kumquats m.m. som inte rinner när man äter.
Det är svårt i mörker men för den som är övad innan är det ingen svårighet.
Dina pinnar bör inte vara för påkostade utan enkla. Exempelvis följande variant där jag fick fyra par för 10 kr:
Jag tror säkert att de har rätt även om hastigheten i ökningen är svår att bedöma (det kan säkert Google väldigt bra själva dock från sin försäljningsstatistik). Viktiga orsaker till att jag tror det kommer öka för Google är att:
1. Precis som man pekar på i artikeln kommer annonsering gå från TV ut på webben parallellt med att TV-ondemand blir stort. Läs även:
2. Större nätsajter som idag visar rörlig reklam levererar en upplevelse som för besökaren regelmässigt är direkt otillfredsställande. Det skapar möjlighet givet att betydelsen av sådana problem ökar för en annonsmäklare som klarar att filtrera bort kvalitetsproblem.
3. Datorkraft både i hemdatorer och mobiler blir allt mer imponerande. Det skapar utrymme för annonser som kräver mer i processorkraft. Inte heller behöver det alls bara vara bilder eller klassiska reklamfilmer utan de kan inkludera mer avancerade komponenter.
4. Även att bedöma vilken beräknings- och bredbandskapacitet en sida i övrigt kostar bör idag vara tämligen enkelt för en aktör som Google att beräkna och införa lösningar för. Självklart är det kritiskt för en tjänst som automatiskt ska välja ut och sätta reklam.
5. I hela det här området är för mig självklart den tekniska kunskap Google byggt upp via Youtube grundläggande även om kanske applikationerna av den inte nödvändigtvis blir den samma som där.
6. Självklart också betänk hur elegant den typen av filmklipp som är aktuella passar in på mobilernas bildskärm.
Detta är en långsiktig utveckling där vi idag inte alls kan bedöma hur reklam här kommer se ut om ett par år utifrån TV-reklam eller rörlig reklam på webben idag. Tvärtom tror jag att det kommer bli väldigt annorlunda även om det kommer ta några år att nå dit.
Youtube är en smaskigt stor samling av spännande reklamfilmer
När det gäller Youtube bedömer jag det egentligen som lika intressant både för dom men även andra aktörer den stora mängd reklamfilmer som finns samlade. Verkligen att det skapar smaskiga möjligheter att bygga stor kunskap hur effektiva reklamfilmer skapas i situationer varierande i tid och tillgång på prestanda, och givetvis ännu mer produktionskostnad.
Lika viktigt är att en tillväxt i detta segment innebär att reklamfilm troligen kommer användas för allt fler produkter. Även här är den databas över reklamfilm som skapas på Youtube oerhört attraktivt frestande.
I Youtube tycks för mig historiken samlas från vilken framtiden kan bedömas och viktigare vad i reklamfilm som ger konsumenten en trevlig upplevelse.
Mer om reklamfilmer
Ännu är antalet reklamfilmer jag analyserat i arbetet på min metodik om reklam och marknadsföring (och övrig riktad information) få i antal. Det är dock det segment jag räknar med att allt mer prioritera i analys.
Några av de som ännu gjorts finns här på Pryltrend och hittas via:
Dune är ju ökenplaneten Paul Atredies kom till med sin far Leto I där de förrådes och tvingades ut i öknen där en allians med fremenerna blev möjlig. David Lynch filmatisering av den första filmen har jag givetvis sett. Däremot inte den TV-serie som jag inte tror har visats i Sverige.
Filmklippet nedan är helt säkert från TV-serien och här ser vi just hur det kraftiga gula ljuset från en öken tenderar att göra allt gult. Spontant för man tankarna till Egypten. I filmklippet ser Alia Kniven d.v.s. Pauls syster som avrättade Duke Harkonnen med en för Dune traditionell dolk.
I början har vi ju också en elegant illustration av perfekt balanserad stridskonst. Denna är vackrare mer komplett uppvisad i:
Notera hur det "naturliga" bakgrundsljuset gör hennes alldeles gul:
När vi ser henne från sidan framgår det emellertid att hon är svartvit. Notera även den eleganta användningen av en röd detalj för att hjälpa vår visuella perception att hålla fokus på henne:
Min egen balans börjar förövrigt nära sig tidigare maximum och är redan på excellenta nivåer. Lättare blandade övningar från yoga, värja och kung fu liksom jonglering håller den i form.
Min idé, som egentligen ramlade ut som en konsekvens av en del grundteorin rörande den metodik för reklam och marknadsföring jag arbetar på, att mer gulligt i världen kan ha en systematiskt positiv verkan tycks ha mer specifikt stöd utanför mer teoretisk grundforskning.
Association for Psychological Science publicerade följande pressmeddelande:
Vad man ser i studien är just att ett filmklipp med gulliga egenskaper (och bedömer jag ändå tämligen lågt) positivt påverkade beteende där testpersonerna blev mer hjälpsamma.
Inom exakt samma område i grundteorin till min metodik får vi förövrigt att effekten delvis påverkas av din befintliga inställning. Det vill säga det går inte att trycka ut det brutalt gulliga direkt och få verkan därför att folk stänger av det. Istället man behöver man stega bit för bit.
Gulligt är kraftigt stämningshöjande
Värt att tänka på är att den stämningshöjande effekten från att se sådant här gulligt är ytterst verklig. Varje gång jag blir på sämre humör självmedicinerar jag med gulliga filmklipp och musik från Youtube. Effekten är minst sagt tydlig.
Det samma gäller foton vilket jag också experimenterat med och den effekten är för mig lättare att prediktera systematiskt. Dock har jag ännu inte gjort lika omfattande analys på filmklipp jämfört med foton för att få samma känsla för det.
Över tiden blir man dessutom mer känslig för det. Nu fick jag effekten rent av att läsa och skriva om studien. Jag upplevde att det kändes väldigt gulligt av University of California att engagera sig i sådana här viktiga frågor. Det gjorda mig på riktigt gott humör. Balanserade excellent mitt dåliga humör över Åhlens pinsamma underprestation.
University of California har ju gjort flera andra gulliga studier och en höjdpunkt var:
Vidare har de ju sitt fenomenala Greater Good Science Center. Verkligen att vi skulle ge större utrymme för denna föredömliga kultur.
Youtube och Flickr för en bättre värld
Dessa resultat indikerar att sajter som Youtube och Flickr kan bli kraftfulla verktyg för att skapa en bättre värld. Både genom att vi kanske kan hitta stämningshöjande åtgärder som kompletterar annan behandling av t.ex. depression men också genom att göra världen gulligare.
En sådan förgullning kommer enligt vad teorigrunden till min metodik byggd på ganska omfattande aktuellt publicerad forskning inducera ett snällare samhälle med bl.a. mindre våld.
Något jag helt klart kommer experimentera med när jag igen går över text för att bygga om och förenkla dom delarna för något i den del av den metodik rörande reklam och marknadsföring jag bygger som kallas perceptio är att använda Youtube och Flickr.
I båda sitter självklart avancerade algoritmer och jag har naturligtvis ingen tanke på att göra något som kan tolkas vara reverse engineering. Däremot att se vilka foton och filmklipp som av respektive användare beskriver med relevanta begrepp och ord kan vara intressant.
Givetvis ord associerade till känslor men även den typ av korta ord som bygger upp vår vardag. Till exempel skicka, tack o.s.v.
Det söksvar jag fick på thanks på Flickr (med relevant satt) inkluderade en hög andel blommor vilket kanske säger något.
Något ännu intressantare och tror jag allmänt är att Youtube ger mig ett värde i arbetet som i vissa fall innebär en fördel rörande förståelse jämfört med nästan all forskning inom neurovetenskap i detta område där man typiskt använder bilder. Jag precis som dom utgick från bilder tidigt därför att det känns enkelt men allt mer sista tiden inser jag att videoklipp är mer kraftfulla.
Det är inte alls ett betydande utökat arbete - tvärtom snarast upplever jag - och det ger en bredare och djupare förståelse där man ser hur faktorer på ett naturligt sätt. Just att det är mer naturligt (oavsett om det är reklam eller arrangerat relativt det samma i stillbilder) förstår man bättre det man behöver se.
En tämligen otillfredsställande arbetsdag räknat i kortsiktig arbetsinsats. Däremot såg jag en del intressanta exempel rörande faktorer i arbetet med min metodik runt reklam och marknadsföring. Viktigare rörande det:
1. Insåg jag att filmklipp troligen är rätt att använda ett tag igen precis som med musik. Variationen kommer stimulera kreativiteten samtidigt som det är en "helhet" mellan bild, 3D-rum, musik och text.
2. Ett par faktorer som är mer komplexa fick jag filmklipp med:
3. Youtube har också fördelar i hur man föreslås filmklipp så att man inte behöver söka särskilt efter dem. Det ställs ju in utifrån vad man surfar på och Googles tämligen avancerade textanalys tycks numera klara att presentera tämligen väl vad jag söker om man inte är främmande för att göra flera återbesök efter att ha surfat runt. Egentligen borde jag mer försöka manipulera det djupare och oftare längre fram när jag har känslolabyrinter bättre klara med bilder och text.