Lösa anteckningar: Från Kärlek till Tystad - Bo's väg från frihet till tystnad

2016-01-09

Det kom till mig att göra en mer samlad review av Obama framför allt 2015 men också bakåt med kreativ - kanske mer för mig utgångspunkt - första citatet. Så kan Trump, Hillary eller vem det nu bli få själva de viktiga i värden såväl som problem man kan orsaka exemplifierade för sig. Takande Obama så att säga och bygga inkrementiellt framåt med: En uppdatering behållande bra funktioner men försöka få bort sådant man irriterat sig på eller vrrkar ha varit dyrt, samhällsfarligt eller hälsovådligt (att jag av och till felar rökande en cigarr ursäktar det inte för en president: Med makt kommer ansvar hur kan Obama tänka sig att ta ansvar för landets hälsa med sitt försäkringssystem om han av och till rökt?).


Obama inspirerade många. Men han irriterade också många. Hans kanske modigaste kritiker utmanande honom till att revidera och förbättra tankar och idéer fann han i hemmet:

Tråkigt nog var det en utmaning Obama i längden ej klarade. Att behöva läsa om sådant vi ser exempel på nedan var nog inte vad någon av oss tyckte kändes bra. Hur hotfullt var det inte var Bo? Efter Sonny tystnade Bo's kritik... Vapenhotet fanns där...




Emellertid ids jag inte göra klart min review nu: Så det hela får tas för anteckningar. Av och till kanske korrektare därför men helt säkert normalt om något mer fel eller uppmuntrande felktolkning än annars. Börjar och slutet mer visuellt känns mer stabilt... Svårt att argumentera mot Obamas hund pinkande eller Obama fotograferad rökande medan han läser en arabisk-parlör. Gör två minnesvärda-event-perioder av presidentperioden klar lätt och enkelt.




I ett övergripande experimentiellt komisk utgångspunkt kan man kanske friare uttrycka sig övertydligt - inexaktare om än möjligen emotionellt upplevt tydligare - som jag gjorde:


"Trump så uppenbart av en ung-kultur är kanske ej vad vi själva vid problem skulle välja men uppvisar samtidigt så mycket av ungdomens motivation och vilja att utan den ibland onödiga försiktighet äldre kulturer kan visa känns som en möjlig lösning. Och i sanning ligger problematiken delvis i motsatsen och den vana det gått i att gapa och skrika om mer eller mindre inbillade risker istället för att göra något långsiktigt stabilt. Symboliskt intensivt agerande men symboliskt etablerande något som av upplevd effektstorlek borde lösa det huvudsakligen inbillade kan tänkbart sätta lite sunt fokus på att leverera funktionella IT-produkter, bra filmer o.s.v. istället för att dom likt andra kulturens-barn sitta och skrämma upp varandra skadande produktionskvalitet såväl som ekonomisk-stabilitet där såväl som i gamla världen. Edukterande med Obama var delvis kanske fungerande men inte riktigt på en nivå som jag tyckte var förävntad på tiden. Lugn kanske inte var riktigt rätt. Mer intensitet skapande lugn från det upplevda effektuella (vem vet? ingen . Mamma Hillary har jag länge också tänkt kan vara som "lugnande" där och vidare ut i världen så att det äntligen blir lite konstruktivt fokus på sådant jag lider av)."


Delvis tänker jag reflekterande 2008 - 2010 och sentiments relaterat samma entitet med den då US paranoia man såg i allmän tillväxt bl.a. Europa (men också USA självt): Eller hur man bäst ska uttrycka det kort nog för en egen notering ändå respektera ev. annan läsare. Lite av en känsla att de kanske blev lite tokiga av allt djävulsskap så snabbt i tiden. Och en kulturell-preferens av att uttrycka också en kulturell mur mot en hotande omvärld. Möjligen skapande en systematisk oro och feltolkning risker tagande kraft från "konstruktiv ekononisk tillväxt" mindre självklart - snarare än "turbulens" av lite passerande snabbt görande handel av värdepapper kanske mer än tidigare konstant (ingenting nytt som sådant periodvis åtminstone: Men jag har sämre historia rörande sådant bakåt innan 2009 än språksamples där jag ju ändå börjar mitten av 1500-talet med terabyte på terabyte filtrerat statistik) snarare är primacy till ekonomins grund - dynamiken skapande de värden papprena tänks representera - än en spekulation om ekonomins grund framöver.


Samtidigt 2008 - 2010 samplade jag ej med den bredd, djup och den logik som nu. Det var därför baserat enklare och i dit mycket mindre constraint - närmast krävande för att kunna uttrycka ens en tolkning som ovan så enkel ändå tydlig - tillåta sig en implicit helt-odokumentead modell i sig själv man själv lika mycket som någon annan tvingas lita lite till.


Saker är ej där nu. Eller om det är där nu igen kanske.


Och det är inte något jag just ser har något med Trump eller annan enkel person att peka ut. Snarare om man ska ge sg på att spekulera någon dynamik gäller att konflikt föder efterverkningar - tydligast i PTSD som kan gå akut (något DoD torde känna väl till efter all forskning). Och det i sig polariserar och ökar risken för problematik.


En av flera - och många - rent av det mesta här var etablerat långt innan ens invasionen - orsaker till problemen ISIS nu är hanterandet av den irakiska armén efter invasionen. Att från det se lösningen nu som pacifistiskt är ej självklart: Daglig säkerhet och funktionalitet övergrepande samhälle lokalt i en stad, ett land, såväl som världen är oerhört basalt för att saker ska kunna vara bra.


Jag vill emellertid inte att man tar rollbeskrivningen på resp. Trump eller Hillary så tydligt här. För Hillary är jag ex. föga säker på var en god balans för att få röster ligger mellan The Warrior man känner kan skrämma iväg fiender så man slipper åka iväg igen till ett nytt helvete i ett arabland och en mer lugnnade moder. Själva konceptet av sådana här roller man kan lätt identifiera som lite psykodynamiska eller mer psykoanalytiska i kulturhistoria är starka för att uttrycka sig enkelt. De är stereotypiska och vi lägger som varje läsare och skrivare in en mening som varierar mellan personer mer än vi normalt föreställer oss. Två grava bias-tunga personer minst sagt avvikande i en åsikt kan finna gemensamma projekt - rent av skapa en ny stat likt Nazityskland - utan att på många och långa år inse hur mycket de avviker från varandra därför att man använder stereotypiska symbolkoncept.


Ytterst lite utanför en del enkla modeller neuroner närmare matematiken resp. perception psychology har heller någon vetskap etablerad innan sent 1950-tal som har något att ge oss idag. Det föregriper evidensbaserad medicin, och det föregriper den tillgång till statistik populationer såväl som vad som sker i kroppen vi har idag, och mängden hypoteser som ställs upp arbetande löst framåt från etablerat (inte alltid effektivt kanske) har tagit saker långt.


Gamla etablerade vetskaper dör dock långsamt när de etablerades med inget eller föga konkurrerande. Det är eftersom varje med ens den mest basala ända seriösa två-timmars kontrollen av vad som känt rörande forskning 1900-talet kan se sanning i detta att lura sig själv att se något annat i det. Och kanske ligger en annan sida av problematiken här? En förkärlek för egentligen gravt föråldrade förklarings- och applikationsmodeller som fastnat i delstrukturer orsakande problem eller för långsam förändring i korrigering defekt beteende (ineffektivt problemlösning). Normal kravställning leverans torde tänker jag kunna lösa sådant åtminstone som allmän princip: Eller friare ta fyra år och pröva göra så där så får vi se. Eller sex år kanske. Därefter får ni pröva använda en indexerings- och söktjänst av publicerad forskning och följa upp vad för vetskap som kommit senare än ert koncept.


Men jag vill inte riktigt lägga tid på att söka kvantifiera i hur saker görs - enklare mer primitivt 2009 - 2010 - mot nu rörande vad som är ytlig likhet jag kan se kontra om man delvis tappat något värde som kom under åren efter där.


Tveklöst för att lika enkelt tydligt som ganska intetsägande har vi något av pågående kollektiv psykos i delar av arabvärlden. Och jag vet som inte riktigt vad det kan ha utanför rationellt tänkande effekt utanför deras kultur? Sverige är ju ganska avkopplat så kommande från en modernhistoria utan konflikt och föga (nästan noll) manifestation av crime against humanity i terrorist dåd m.m.


Rationalitet tappar inte diskret alltid. Det kan vara kontinuerligt stegvis och kollektivt såväl som personligt. Lite kan fortfarande kosta. Ett värde - ett av de lugnare även om jag visst också kan se att aktiva-värden också hade kunnat funnits mer uttryckta kanske levererande mer totalt även om jag ej skulle vilja gissa i något område mer avsett här som diskuterat (psykotiska kollektiv i Syrien m.m.) - med Obama är att han är ganska "introvert" (tagande lite av "Mother Hillary" stereotyp-traditionen igen) och tycker det är mer utvecklande att stanna hemma för göra Teacher Obama förklrande law concept (man åtminstone en gång trots gjort en och annan representation law concept i semantiska strukturer och manuell qa kontroll statistisk sampling behövde slå upp i Wiktionary) för senaten (the school class fullständigt igen exploderande av att han kommer och undervisar dem i sådant de är 100% säker på att han har fel om). Det är viss assured - he probably thought it through när det väl blir av att socialisera ute i världen realiserande potentiell doability alla investeringar i krigsmakten.


Samtidigt gör man sådant är det kanske ibland snabbare men kortare som är bättre. I det tror jag ex. att mer eller mindre allt gjort Libyen på bra länge nu bara varit bortkastad tid och förlorat samhälle. Det hade bättre att bara tagit den då mer "demokratiskt-samhällsförankrat" och givit dem medel att försöka avsluta snabbt. Saker bryts sönder snabbt. Och spridd i entiteter är komplexitet för varje entitet där och utanför landet: Komplexitet är kostnad för att göra samma sak kognitivt tänkande och söka förstå nu liksom vad effekten av händelser blir. Två entiteter var då en för mycket. Nu har vi sju: Jag tror jag gissade på fem när EU och UN kom lallande in menande att lösningen ej var att göra något så mycket som att fortsätta göra vad de gjorde på samma nivå väldigt länge medan man lekte samtalsterapi med dom. Efter det var defunct några månader var det ganska givet att de knappast skulle bara bli bättre från någon insikt, "sanktion" (icke-medel givetvis), myta, eller plötslig seger (givet att tänket nu var att snabbare seger ej var bra därför att de fodrade vapen - ej egentligen avvikande från ständigt nuläge annat än i att samhället nu är sönder skillt från då tämligen intakt i infrastruktur resp. ett enormt antal döda). Som normalt så vitt jag vet alltid innan allt 1900-talet. Två enkla alternativ.


KLICKA FÖR ATT FÖRSTORA

Ovan från Affisch-budskapet: Fånga uppmärksamhet med vapeneffekt och blodig säl
2013-05-28
. Vi ser att det räcker ganska långt i det viktiga: Tala tydligt för fienden eller den egna flockens trygghet utan kärnvapen och andra egentligen rena excesser (men ej självklart redundanta för en given aktör).


Därmed inte sagt att jag skulle rekommendera någon att lättsinnigt ibland vända sig i från lösningen att försöka ta ansvar för vad som ej tar ansvar själva. Ibland kanske man inte kan göra annat än att öka kostnad i liv och reda pengar men också i omvärlden. Tills de tröttat ut sig kanske de fortsätter. Och när trötta nog kanske man kan göra något för det hela. jag ser ex. knappt ens hur det trovärdigt skulle beräknas att söka förfredliga Syrien om följande samma kultur vi såg några år av Libya-samtalsterapi från: Då är det ju mer massor miltirät som ska posteras ut lite som polis gärna prata folk lokalt tillrätta (kanske moraliskt sägande något fint oavsett hur tråkig händelse bli chokerade när det ej fungerar och inser sig helt oförberedda med som i Jugoslavien efterföljande crime against humanity). Men det var lite som jag kände redan innan vi hade ISIS konceptet och jag spekuluerade eller menade att det nu kom ut analys och indikationer lite varstans i och runt från enkla kanaler internet om att vi hade något sådant. Svårt att lika "enkelt" stödja en entitet utifrån moralisk-korrekt inseende att det enklare alternativ göra-ingenting vill se i den befintliga diktaturen i att det åtminstone inte var krig redan är borta).



Inte enkelt men var möjligt och som jag förstått det något som i det lilla skett: Säkert kan mer gjorts så men intrycket jag fått allmänt från hela Nordafrika, stora delar av övriga Afrika, Mellanöstern m.m. är att det går att få tag i vapen och ammunition, och vill du bygga kunskap och erfarenhet om hur du använder dem är det bara att göra vad förväntat av dig efter någon givit dig dom på plats. P.s.s. gör mer sällan funktionellt något skilt i out-lier events som civila utländska flygplan, byggnader som skjuts ner: Så vitt jag vet har det aldrig inträffat utifrån vapen i sådant stöd ej befintligt innan. Normalt är det annat som skadar flygplan som vi väl vet. Och rörande Ambassad-sprängningen Libyen gjorde jag bedömningen då att förslaget om något vapen från USA till gerilla innan var falskt (men det är nu inte mitt arbete att göra bedömningar regelmässigt från bilder av byggnader lika lite här som för andra sådana terroristdåd oavsett i Sverige - där det nu skett några gånger när dom här hojj-klubbar tror jag det kallades - skämtade runt med varandra genom att skjuta granat-gevär avsedda rysk stridsvagnar tror jag).


Sammafattning: Det är en hård värld och den blir inte bättre. Bäst lär vi av visdomen Seventh Son ger oss: Det tar tusentals år och i slutet har alla av dina stridskamarater som försvarat världen mot totalt nederlagd dött av. Oavsett om ensam kvar finns bara ett korrekt beslut: Finns något kanske en av värde bland ungdomen så kan man ta med den annars gör man det själv. Och är det någonsin bättre är det erkännande av korrektheten i samma metodik. Man får räkna med problem av och till. Och förstå att det inte går att göra något åt sådant utan att göra fel ibland. Svaret på sådant är inte att låta bli att försöka eller hamna i att börja uttrycka pseudo-görande - visande formen av att försöka åtgärda något trots att man vet av alla gånger innan att det falerar (jfr samtalsterapi med några ospecifika personer från vad man hoppas är resp. sida från Libyen: Eller åtminstone några kul riktigt festlaga Sydsudaneser som genom åren mellan krigen lärt sig att ta glädje när tillfälle erbjuder sig dancing the year away kanonfulla).


Relaterat


Från tämligen gigantiskt publicerat Libyen följande det hela i små noteringar väljer vi ut ett par publicerade sent i åren:



Det kan tyckas så nästan överdrivet elegant att sitta och citera sig själv här rörande UN. Ett alternativt sätt att se på det att jag där var ganska saker på befintlig historia för jämförbart var det hela skulle sluta och kanske hade kunnat ta någon timme att visa på det. Jag accepterar emotionellt ingen kostnad av det (det är en stor värld och Libyen har givits möjligheter av många) men man ska heller inte vända det samma som någon färdighet hos sig själva för att läst en historie-bok och vara cyniskt nog att inte bländas av UN var lite överrepeterat till brand value men inte görande mer av det än att artigt uttrycka det uppenbara:


"Jag tycker likväl man bäst säkrar upp möjlighet till att det här inte fortgår i all evighet om det nu inte blir något av med fredssamtalen utan att stabilitet går att återta. Annars kommer åren gå medan det fortsätter gå sönder. D.v.s. tillföra kompetens och verktyg i domän av krigföring: Effektiva moderna vapen med vad som nu krävs för utbildning såväl som stöd organisation i det rent taktiska om sådant behövs finns (det senare kanske ej är vad någon annan annat än få kan bättre än dom själva numera efter år av turbulens). "

Från: UN börjar uppleva Libyen belönande att arbeta möten med
2015-03-28


[Korrigering: Jag tog förgivet ovan citerade inlägg var från 2013. Mer ev. mer korrekt illustrativande inlägg finns ev. Åtminstone på samma ämne från 2013 eller möjligen börjande 2014.]


Samtalsterapi med FN är som psykodynamiken och psykoanalysen. Det saknar helt evidens på effekt. Men för dom tror på det: Det känns som rätt ändå - borde fungera därför att det ska vara så - för dom troende. Och likt alla goda troende säkrar dom inte upp sig med något annat om det inte fungerar.


När EU - ett i grunden ekonomiskt-konglimerat mellan oligopoler - kommer och vill prata om hur dom känner runt något kan du åtminstone i goda sen-romerska-traditioner för att uttrycka den ociviliserade barbar-natur och jaga iväg flyktingar, sänkande båtar, eller vad de nu vill ha hjälp med. Då kommer ifrån samtalet med något du kan ta på dela med statskassan (eller familjen om nu pratar Turkiet resp. Libyen: Så som fört i bevis).


En tror men begriper inte hur. Den andra vet lite om hur en del saker fungerar men är moraliskt mjuk i dom delar som ligger i samamrbetet. Vek.


Vilken amerikansk president kan man lite flummigt stämplat med denna rollbeskrivning:



Det är i alla fall en bra sak med mig att jag inte över-obamifierar utan litar på att folk begriper bra nog själva utan att man irriterar dem eller förtråkar dem med egentligen helt onödiga förklaringar. Egentligen tror jag att den syftar på en besläktad snarare än Obama. Obama vet hur det vet och förstår att det behöver förklaras för dig. Så här är det fel, så här är siffrorna här medan det är så här där, o.s.v. missande hela värde-frågan trots all förklaring: Vapen är coolt. Världen blev sämre när vi glömde det för att istället titta för mycket på effektiviteten av dem. Optimum i avvägning effekt och cool hade vi när vapen var sabel - om riktigt farligt kombinerat häst - och förstärkt coolness med en bra uniform. Vapen känns i effekt som optimering av dig. I någon mening (ganska konkret faktisk) blir du lite sämre av den: Varför lyssna på Obama om han vill göra dig sämre? Vapen går att argumentera men sådant som har så solit upplevt värde ska aldrig tas som lätt och Obama ska ha erkännande för att om nått en bit har han antagligen gjort något bra för många i USA. Två sidor av hur vi kan uppleva oss själva: Förstärka värdet / faran andra (kvinnor kanske eller grannen) kan se i dig resp. hur du ser på din förmåga att effektivt förändra världen.


Obama's hemliga roll mycket diskuterat tidigt under hans period med den officiella president-rollen. Här fotograferad fördjupande sig i sin kulturhistoria (från Obama ger bakgrund till Kerry's Syrien-tolkning (2013-07-17)). Mer bevisat än så blir det inte. Sittande lärande sig arabiska. Mer muslim född utanför USA med föl credentials rörande födseln än så blir det inte. Och en till mer konkret "lätt" hemlig Obama-roll framgår också (om än följande min egen preferens snarare än sägs det Obamas "smalare" vana av och till)...



- Syrien har vad som är som en Saddam Hussein eller en Mohammed Omar så här ska vi inte göra som vi först för dom gjorde fel och sålde eller gav dem vapen för att sedan behöva bekriga själva. Hans tipsade på sin blogg om att vi kan deras fiender vapen och att jag inte behöver bry mig i vad Putin lurat i mig för han skickar dit vapen han också och då är det ok för mig med.


- Och allt han skrämts med om att han kan låsa in mig i Syrien så jag aldrig kan hitta ut var inte sant heller. Jag kan alltid bomba mig ut med mitt flygvapen om jag behöver det genom att ljuga lite för dem och säga att allt otäckt luftförsvars Ryssland satt dit är borta eller alternativt ärligare låna en gedigen icke-stealth men istället fungerande stridsplan från Israel.


- Och fungerar inget av det är det bara att följa den största flyktingströmmen sedan Rwanda. Kerry är ju i Jordanien och med redan fler än 500 000 syriska flykting där ska det nog inte vara helt omöjligt för mig heller att hitta ut.


Finns rollen rökare men kanske ej vanerökare? Säkert gediget diplomatiskt värde när pow-how med dom arabiska stammarna i Saudiarabien krävs och kungen plockar fram vattenpipan för att se om Obama duger till en verklig prövning när han nu tycks överlevt såväl en enorm måltid och harmen-dansösernas föreställning.


Rollen så många med moderna mobiltelefoner väljer att ta:



Jag undrar om någon subkultur i building cool med det? Besökande platser skapande rätt brand building kommit? Eller om folk kanske inte normalt ids bry sig vad andra är (självklart är cool mest ett perspektiv på dig själv men det kanske man ej inser). Det får bli ett nyårslyfta att "exporta ut" något här besökande fascinerande platser uttryckande en spännande sida hos mig: Kanske Whitehouse för peka på mitt politiska inflytande, något högt berg men ändå trovärdigt för att visa ur agile min fysik är, ev. någon feministisk event även om jag givit upp lite på att prospektera det allmänt, eller vad som nu känns rätt. Räddningsarbete i Tyskland eller var det nu var översvämning kanske? Det känns lite Conceptual-Hans - om än lite "små-fiktivt" ändå kanske ett sannat värde om någon blir uppmuntrad att bege sig ner på kontinenten för att hjälpa till (förhoppningsvis ids man välja ut någon existerande organisation tagande in frivilliga så det inte blir en till att rädda för någon annan - säkert en bra erfarenhet även så).



IT-tjänster som ovan är lite som de gamla mobbförråden i Sverige. Går världen riktigt åt helvete kan man sätta sig ett bygga ett litet drone-network och NSA för att reda ut vad som egentligen hänt och vad man kan göra för undvika att dras in i något man egentligen inte har att göra med ("Skönt Hans verkar vara i Whitehouse: Han verkar alltid besöka viktiga platser sägande något engagerat om det. Då fixar det sig nog snart.").