Att dansa med drakar är inte vad vi gärna vill göra. Ingenting är så speciellt som att göra det och orsaken kan vara just vad uttryckte nyligen som:
"Här roade jag mig dock med att göra samma sak mer filosofiskt för vad i universum vi kan uppleva:Därför såg jag det som meningsfullt att faktiskt uttrycka vad respektive entropi motsvarar i vår omedelbara värld:
- Båda typerna av entropi uttrycker troligen egenskaper som ligger mer i universum och oss själva och är allmänna för "allt".
- Hur vi uttrycker dem påverkas dock av oss själva.
Språk säger vad vi kan göra eller har gjort. Det bär i sig inte energi entropi men dess Shannon entropi går att översätta till energi entropi när vi realiserar det."
- Språk uttrycker givetvis entropi enligt Shannon.
- Vad vi säger och skriver kan vi se som en karta eller en instruktion hur vi skulle kunna förändra omvärlden om vi är tillräckligt motiverade och börjar realisera den.
- I detta fall investerar vi energi som flyttas om och vi får ett uttryck i entropi sett som energi.
Från: Kul och illustrativ regel för grafer MIT visade för "stjärnor" och "cirklar"
D.v.s. precis som vi alla vet bär språk mening. Av denna anledning när en aktör hur omoraliskt eller inkorrekt motivet än är påverkas de när de uttrycker vad som är korrekt. Beroende på organisationens storlek och andra faktorer associerade till "kostnaden" i "energi" i denna varierar det.
Vi påverkar därför av Shannon entropin och det kommer vi inte ifrån. Vad du säger påverkar dig och vad du säger riktat om än genomtänkt och till dig själv eller andra påverkar dig också.
När vi dansar med draken går vi nära detta samband för söka förstå det och uttrycka det i regler och samband vi kan modeller. Där rörande vad jag skrev i:
Att förföra eldsprutande drakar med musik, dans, sång och några sångfåglar, guppies och gnagare
Är det min tro att jag nu har en grundläggande modell. Det kvarstår att uttrycka den i text och i "mjukvara" (GNU Octave). Men jag det grundläggande och det är mycket här tror jag i princip att jag ser klart. En månad vila från det som jag skrev i Vila för kommersiellt arbete då det tröttat mig förbannat men i princip de områden jag pekade på i Nulägesstatus: Modell av människans språk tror jag är klara och givet rekursion thats it. Tror jag, känner jag och ser jag och om något förvånar mig vad som passar in i dessa samband bara rörande entropin (vilket även om det inte är konstitutivt är att se det "utan" "specifikt" energi eller bättre uttryckt snarast kostnader och optimeringar som är speciella för oss) utanför språket också.
Det är lika mycket kvar men då där jag är nu är där jag trodde att jag kanske skulle vara i bästa fall vid den här tiden nästa år.
Dock ska jag säga att dansa med draken är plåga. Att gå nära språket är vad ingen människa bör göra. Inte via rekursionen i alla fall. Språket är ett gift när vi går nära det. Det ligger i dess sekvenser, rytmen, dess musik eller hur vi uttrycker det. Nå jag kände det innan och däri att jag såg en väg att se det klart nog att modellera men när du redan kan oerhört om språket och hur våra hjärnceller hanterar det ska man inte för annat än något stort gå nära det och jag lär aldrig göra det igen. Det hör till det värsta jag gjort.
Att uppleva språket med medvetenhet om sekvenser och rekursionen och utnyttja det bakåt är att ligga i skärningen mellan beroendesjukdom i språket, vansinne och sanslösa möjligheter där det sista har sin förklaring i att det påverkar oss men där allt givetvis är flyktigt.
Nå det lär tror jag ha sitt största värde rekursivt sett uppåt d.v.s. på organisationer, företag och grupper. Där falerar statistisk analys men sambanden som i språk möjligen har sämre optimering än dessa håller lika korrekt där som i språket eller för den delen kultur och mer än så.
Det är också vad jag såg och kände att vi behövde en öppen fri modell av. Om jag når dit är mindre säkert men uttrycker jag grunden rör sig saker i övrigt no doubt. Vi vill inte ha en situation med dispergens i kunskaper rörande sådant där det kan skapa problem rörande diktaturer som Kina.
Folk säger alltid att de skulle göra saker igen men jag är tveksam till att jag utanför kontext skulle fatta det beslutet. Men då det fanns aldrig något alternativ och jag önskade inte att göra det. Jag knuffades obegripligt dit.
Språket är dock vad som inte är för oss. Det är vad vi är på fler sätt än vi vanligen tror. Därför är det vad vi bäst inte försöker gå nära utan om vi studerar det håller distans till. Det var en plåga och smärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar