Ytterst tidig i de musik-listor associerade vad vi kan kalla emotionella perspektiv med varierade kontext vilka absolut inte framgår där eller i övrigt var (kanske en av de tre - fem första):
Idag vad jag med införda beteckningar i abstrakt modell skulle vara benägen säga är dominerad i relativ makt.
Den relativa maktens reward-potential och påverkar är både extremt överdriven i många uttryck i populärkultur där det mest tydliga exemplet - egentligen som korrekt indikerat i min titel pornografi mot denna dimension - är Game of Thrones.
Samtidigt kan jag konstatera att vi gång på gång återvänder i vad som syns i det som mäts till den distansierad i reward från andra basala områden något annorlunda. Kanske är förklaringen i att vi dels har den för reward-områden i biologiska neuronnät felaktiga reward-prediktionen för inlärt relativt levererat såväl som small-group feltolkningen av världen?
Glädjen att realisera makt oftast bunden i kontrollerande mekanismer är i sig ett enormt argument för politiska kontrollsystem demokratiskt drivna. Tveklöst är det inte särskilt svårt för i alla fall väsentliga andelar av oss människor att bygga beroendesjukdomar i relativ makt samtidigt som värde-upplevelsen av makt vi har snabbt reduceras. Vad som lätt driver oss till utanför andra mekanismer att ta och behålla makt irrationellt för mänskligheten - och åtminstone längre fram när reduktion i levererat värde kommer långsammare än fel-prediktionen oss själva också när värde och risk i allt övrigt antas vara noll - när personen vid någon punkt fastnad i att älska prediktionen och leveransen av reward.
D.v.s. ärligt uttryckt och sedan länge genom att accepterande den ärligheten personligen en risk - om praktiskt verklig annat än moraliskt potentiell - borta från verkligheten alltid - kan jag utan problem se hur jag själv om man har rationellt otur såväl som rationell otur för mänskligheten (därför att våra reward-bias och naturen när dessa mekanismer överdrivs är alltid otur) skulle ha kunnat bygga en beroendesjukdom vid relativ makt.
Besegras det inte personligt eller av samhället man agerar i tidigt kan sådant vara vad som etablerar osunda konstruktioner som reducerar hela samhället för att tillfredsställa växande makt-hunger av att predikterande belöning växer medan det du får levererat dagligen ex. varande diktator för ett land alltid minskar dag för dag om ingenting nytt tillkommit.
Vi ska därför inte förvånas av att diktatorer som kommit till den rollen i en tydlig relativ skillnad d.v.s. faktiskt upplevt maktens fulla belöning snarare än att vara tolerant delvis medfött (förutom ex. när aktuellt relativt syskon) ärvande makten när de faller regelmässigt visar sig ha växande genom åren adderande kompensation via andra mekanismer (ex. missbrukande kokain senast konstaterat för al-Gaddafi hittat i högar på varje plats han vistades på).
Demokrati är med andra ord en god säkerhetsmekansimer. Lite p.s.s. som att ingen i verklig mening vinner över tiden i upplevd belöning (och i övrigt troligt inte alls) från att vi ex. skulle göra morfin receptfritt.
"There's only two types of guys out there,
Ones that can hang with me, and ones that are scared
So baby I hope that you came prepared
I run a tight ship, so beware
I'm like a ring leader, I call the shots.
I'm like a fire cracker,
I make it hot when I put on a show."
Samtidigt är det katastrof att frukta och vägra acceptera den relativa makten. Därför vi spelar alltid mellan svart- eller vitt där världen vi får att kompromiss mellan de två sidorna. Kritiskt är att konvergens fortgår i rätt riktning med reducerade övergrepp och minskade problem. Vägrar vi de verktyg som givit oss är det verklighet realiserat endast i vad som troligare hade adderat i riktning från mörkret. Konkret är det svårt att vinna om vi stympar de få verktyg vi har att tillgå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar