Jag är lite små imponerad av lyriken. Bättre än ofta för svenskan upplever jag. Det är tror jag inte en slump - mer allmänt alltså därför att jag tror inte det är en faktor man kan bedöma en individ från eftersom så mycket annat spelar in (viktigare har jag inte alls kontrollerat om den kan vara aktuell för artisten här) - att svensk lyrik inte sällan är upplever jag bättre hos invandrare som dock talat svenska länge och flyttat till Sverige fortfarande som barn resp. samma andra-generationens invandrare givet att man fortfarande talar annat språk hemma (men kanske inte med samma som bäst fungerande möjlig potential). Lite distans och vana att medvetet betrakta språk kan dra upp förmågan ordentligt. Har man övertränats i svenskan av andra orsaker (jag struntar i att ge exempel här eftersom jag blir så uttråkad minnas långt bak i livet).
"Och om man ser en möjlighet att få så kvittar det hur
För vi är vildare än djur när det gäller å ta
Och står någon i min väg, ja då smäller det bra"
[...]
"Men vad dom inte vet e att jag inte har nåt å förlora
Så betänkligheterna för mig kan aldrig vara stora"
[...]
Var min sista dag och jag visste om det
Jag kanske hittar svaren i sista ronden
[...]
Jag menar riskerna är många, men dom måste vi ta
För lidandet blir ännu större utan nåt kapital
Konsekvenserna spelar mig ingen roll
Den enda hjälp som jag kan få kommer ju inifrån
Och man kan fråga vem man vill, även de vänliga
Men ingen här har råd att assistera främlingar
Så det hela resulterar i en nedåtspiral
Så vi kör en mano a mano tills den ene är kvar"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar