Manga på nätet tolkar Afghanistan historiskt och nutidspolitiskt

2008-12-07

"Afuganisu-tan" är en manga på webben och som numera dessutom trycks av SansaiBooks. Denna manga försöker göra en tolkning av Afghanistans politiska historia med kopplingar till landets situation idag. Precis som alla tolkningar är det personligt hur man upplever själva tolkningar och hur man betraktar budskapet och åsikterna är också sådant som varierar. Kring sådant finns heller inte alltid självklara rätt eller fel utan det finns en känslomässig dimension i våra åsikter som gör att de inte bara bildas från det strikt rationella utan också personliga upplevelser.

För ut budskap med anime och manga
Intressantare än budskapet är här själva konceptet att utnyttja manga och anime för riktade budskap. I den japanska seriekulturen är ytterst tydliga ansiktsuttryck, stora ögon p.s.v. vanligt och det optimerar den påverkan det har på våra inbyggda system för tolkningar av verkliga ansiktsuttryck. Budskapen blir nästan övertydligt och mer kan uttryckas med färre bilder och mindre text. Samtidigt upplever läsaren det i mindre utsträckning att författaren försöker trycka ut sitt budskap just därför att texten blir mindre. Man begår lättare felet att uppfatta att man bildat sig en egen åsikt.

Både manga och anime är därför menar jag väldigt ändamålsenligt för att föra ut budskap och agenda liksom mer objektiv kunskap (varför inte geografi?):

En flicka för varje region
Varje region (självständiga länder) i serien är representerad av en ung flicka. Dessa har givits personlighet och ansiktsuttryck som är konstnärens tolkning av hur denne uppfattar respektive land nutidspolitiskt och historiskt. Givetvis blir detta väldigt grova förenklingar och långt ifrån skulle ställa sig bakom dem. De är emellertid inte extremistiska eller omoraliska (åtminstone inte i något av de jag läste av det).

Just förenklingarna gör att jag som har en tydligt annorlunda och mer komplicerad bild av den politiska situationen i Asien ändå kan uppskatta den. Budskapet och situationen är väldigt allvarlig och tragisk men det här ger ändå välkommen komik. Seriens konstnärliga ambition är intressant och budskapet går att respektera.

Nedan har vi huvudpersonen Afuganisu-tan:

Meriken är Västerlandets kraft
Bland övriga karaktärer är inte minst Meriken intressant. Hon är en tämligen onyanserad tolkning av USA och västerlandet. Hon beskrivs som den rikaste flickan i grannskapet som kan slåss och tenderar att tro att hennes version av rättvisa är rätt för alla:

När det kommer till Afghanistan tror jag faktiskt att det var så enkelt som att de västerländska traditionerna som många, många hundra år av kamp mot diktatur och förtryck här ledde fram till faktiskt är rätt medan den muslimska fanatismen är fel. Det är inte svårare än så. Att för oss ge ansvaret till medborgarna att resa sig mot förtryck trots att det innebär döden för flesta av dem och kan lämna deras barn utan försörjning är cyniskt. Sådana åsikter är givetvis praktiska och lätta att framföra för folk här i Sverige vars värsta prövningar i livet varit lite öronvärk några timmar innan de fick ett antibiotikarecept på jourläkarmottagningar. Jag undrar hur många kvinnor i Sverige som är beredda att stenas till döds i protest om de inte fick gå i skola?

Turkmenis är en vacker teckning
Turkmenis tycker jag nog är den figur som är mest intressant tecknad:

Mer om Afuganisu-tan
Andra figurer i serien är Pakisu, Kyrgyz, Tajikis och Uzbekis.

Du kan läsa serien i översättning till engelska med diverse förklaring här: Afghan-tan (rubbersoul1967.googlepages.com)
Läs mer om anime och manga på Pryltrend.com: Anime

Att effektivt föra ut värderingar och åsikter är ett område som för många aktörer är väldigt prioriterat. Samtidigt är det min bild av många av dessa ofta är riktigt dåliga på det och inte sällan därför att de själva är väldigt speciella (t.ex. religiösa fundamentalister) och därför har en underlig bild av människan generellt. Den här manga-serien ser jag jämfört med nästan allt liknande jag sett som mycket välgjort och trevligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar