Här har vi en hund fångad i jaktens glädje \(^o^)/
Filmklippet passar bra i inspiration för det väcker glädje (och kanske viss självironi).
Jag kan inte låta bli att imponeras av hunden. Vilken kondition - lågorna är ganska höga. Brännskador tror jag däremot inte att den får. Det krävs mer tid för det (av samma anledning du kan gå på glödande kol) och den har skyddande päls. Efter tillräckligt många gånger kanske problem uppstår eftersom värme byggs upp.
När jag var i hundpluton på F21 lärde vi oss snart att avleda hundarna vid problem. Det var bland det första vi fick instruktion i. En bitstock, trasa eller i värsta fall godis löste de flesta problem. Här skulle säkert en trasa, pinne eller bitstock fungera perfekt för att få iväg hunden från elden.
Problem på F21 där man fick avleda hundarna kom inte minst uppstå vid utfodringen eller när man åkte skidor med dom. En hund tog en av mina skidor och släpade ut den långt ut i meter djup snö. Skidan var riktigt söndertuggade när jag pulsat ut dit. Där fick jag avleda med godis.
Allvarliga skador inträffade ett par gånger (vad jag kommer ihåg) medan jag var där. Ena gången var det ryggproblem som ställde till det och dessvärre var föraren kort. Att han var kort gjorde att det blev huvudet som tuggades. Den hunden avlivades eftersom ryggen gav kronisk smärta. En annan fick krosskador på en arm men det var en hund som i jaktglädje börjat kampa med den istället för bitstocken. Sådana krosskador ser ju alltid värre ut än det är men det var säkert massor av vätska som behövde rinna ut de närmaste veckorna. Naturligtvis blev vi alla bitna av och till utan att det blev några allvarliga problem. Än idag har jag mindre ärr från både vakthundar och tjänstehundar (spåra, bevakningsstid m.m.) kvar på händerna även om nästan allt bleknat bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar