En till grupp med musik

Nu klarnade det över natten kring vad jag diskuterade i:

Lady GaGa - Boys Boys Boys

Den där musiken är mycket mer intressant än man först kan tro. Det är en till "egenskap" där vi kan dåligt likna den jag kallade motivation med amplitud medan vad vi har här är bredd inåt när vi tiden som utsträckning åt sidorna. Lite som signalstyrka på själva upplevelsen. Det är en troligen ganska annorlunda delar av hjärnan som aktiveras. Kanske ligger det mer mot delar med hög densitet av 5HTP-receptorer fast vi har ju också vissa likheter med:

Vad Häxan i Narnia har gemensamt med Apoliva-reklamen

Så det är alldeles för tidigt känner jag för att försöka gissa. Helt klart börjar det bli riktigt intressant nu därför att detta är mycket flexiblare att använda för marknadsföring. Men det var lite vad jag kände att om jag såg gruppen motivation hyggligt så skulle det bli enklare att se övriga.

Hur lustigt det kan bli när man ser tillbaka och upptäcker hur en influens enormt liten från början så diskret kunnat sprida sig och plötsligt märks överallt.

Spännande samspel med färgsättningen i videon också och jag tänker bl.a. på användningen av färgen gult. Musikvideo blir ju dessutom viktigare och viktigare:

Internet har gjort musikvideo viktigare än när vi var unga. Det rör sig mot en viktigare total upplevelse och det ökar mer när filmklipp i mobiltelefonerna blir vanligare. Musiken förstärker den visuella upplevelsen och den förstärker musiken.

Förr var musikvideo inte lika viktigt. När jag var ung kunde man ha en radio och det var där man fick lyssna på musik. Ja om inte skolarbetet krävde att man lyssnade på nyheter eller dokumentärer.

LP och singlar kostade stora summor och annat än enstaka var bara för de väldigt rika. Var man duktig kunde man få ihop till en kassettbandspelare genom att sälja jultidningar eller arbeta med dagens mått mätt fruktansvärt hårt på något annat sätt. Var man väldigt flitig (jag var det) kunde man få råd att köpa en kassettbandspelare med två kassettfack. Men det var ovanligt - en lyx som jag nästan skäms över att ha enormt hårt arbetat samman. Med en sådan kunde man kunde kopiera musik och det tog lika lång tid som att lyssna på musiken. Ljudkvalitén påverkades naturligtvis av att musiken först spelats in från radio och sedan analogt kopierats från magnetband till magnetband. Men det vara bara nyttigt för karaktären.

TV fanns så klart också men då fanns bara Kanal 1 och TV2 och det innebär musik en dag i veckan. Ännu värre var det med kulturskildringar. TV-serien Plutonen visade man bara ett avsnitt av eftersom den stoppades. Så var det med mycket av främmande kulturer. På julafton var det mer musik. Det var julmusik som kunde spelas av samma musiker som spelade dansband i caféprogrammet och som SVT hade till uppdrag att ge arbete. Både den och musiken i caféprogrammen var det nog bara folk 40 år eller äldre som lyssnade på. Genomsnitts åldern och demografin på dom stämde bra med riksdagens.

Det var hårda tider men det skapade en härdad generation som klarar vad som helst. Jag tror att vi tappat det här kan vara en bidragande orsak till att ungdomarna inte har samma kraft, intelligens, kreativitet och styrka som vår generation har. Vad som talar för det är att våra föräldrar helt saknar vår kraft och de hade ju inte kassettbandspelare.