Vi har redan konstaterat att hatt är bra för oss alla - det föder artighet och vi kan tillsammans vifta med den för att föda entusiasm och folklig glädje.
Men kan hatten göra mer? Kan den ge oss hjältar som leder oss in i framtiden? Troligen inte men de kanske kan hjälpa till att understryka betydelse vi redan lagt i personerna, rollen eller det sätt vi är vana att tolka scenen (i någon mening är varje fall där riktad information överförs inte annorlunda från någon annan d.v.s. någon skillnad mellan en långfilm, en debattartikel eller någon som talar till folk existerar bara i föreställningen om oss själva).
Här har vi som ett fint exempel en nalle jag hämtade från mina föräldrar 2009 för dådkraftiga och innovativa experiment i visuell framställning på vägen mot skingrade dimmor där människans historia, framtid och själ träder fram. Min nalle är både oerhört modig och gullig - kännetecknen för denna föredömliga djurart vi alla blickar upp mot - och därför ett ovanligt välgjort koncept för barn (eller i andra situationer och inte just med nallar för vuxna).
Genom att ge honom en stor hatt ser vi ännu bättre hans modiga själ:
Även om nallebjörnen bär både mod och något lugnande ligger det helt i ögonen på betraktaren. Här tycks både ögon och "ansiktsuttryck" tala om mod men de fysiska komponenterna för det är obefintliga och det är huvudsakligen en tolkning. Tar man av honom hatten och låter honom rikta blicken på ett annat sätt försvinner det helt bort.
Jämför gärna med som tidigare diskuterats för hatten:
Vart tog hatten vägen? Och varför börjar vi inte bära hatt igen?
Och pansarvagnar:
Liksom tidigare fallstudier där nallebjörnar - inte helt frivilligt - marscherat mot ökad insyn i historiens dimmor och människans själ:
Teddybjörnar är alldeles gula och bruna
Därför är vykort populära och en gullig leende teddybjörn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar