Folk i allmänhet har så många fördomar om Texas (se Texas i Wikipedia för en fin framställning av delstatens många industrier och spännande mångkulturella upplevelser för turisten) och här tror de flesta att Texas-bon är en lätt fördummad red-neck. Orsaken till det är knappast alla år av kvalitetsprogrammet Dallas vilket jag som barn hade flera trevliga år av och som jag säkert tror att lärde mig mycket nyttigt om samspelet mellan människan.
Snarast är det diverse lågkvalitets långfilmer som påverkar vår syn på de innovativa och arbetsamma innevånarna i Texas liksom en del andra delar av USA och tror utan att ha följt upp det ofta har producerats och filmats i Kalifornien och som ofta ges bort tillsammans med dramaserier som säljs. Köper du in dessa får du tio propaganda filmer om amerikanska hillbillies där en del av USA - osäkert vilken men troligt i huvudsak Hollywood - baktalar en annan.
JR Ewing uttrycker två sidor i sin karaktär samtidigt - leendet och knytnäven och det under en ordentlig hatt och framför en stjärna på en hel flagga. |
I den typiskt för tiden större kvalitativa upplevelse av det totala - då fanns ingenting annat att välja istället om man önskade göra sig familjär med den tidens stora media TV för fördjupa sig för en kanske framtida karriär eller försöka förstå hur mediet skulle utveckla samhället snarare än att läsa en bok eller vara ute och leka - Dallas representerade var jag särskilt förtjust i JR Ewing och hans effektiva sätt att hantera problematik både kort- och långsiktigt.
Lika i efterhand fascinerande var hans förmåga att alltid hålla sin kroniska alkoholism manligt under kontroll medan hans hustru hade ständiga kvinnliga problem med det och ställde till med pinsamheter vid representation, fester m.m. där hon istället verkligen hade behövt ge sin man nödvändigt stöd att utveckla sina kontakter. Men kanske upplever jag hans drickande i avsnitten mer än det egentligen var och verkligen att Dallas endast kan ha varit ögonblicksbilden från en större tid.?
Dallas var ju länge den första och enda såpoperan som fanns i Sverige tills tror jag Dynasti och Falcon crest - båda mycket sämre - började sändas. Därefter dröjde det inte länge innan vi hade svenska plagiat - eller snarast samma grundläggande historia välkända inom teater sedan åtminstone antiken men i såpopera upprepande gång på gång med välkända personer vilket givet att människan lever i små familjegrupper sedan vår "skapelse" (uttryckt både evolutionärt och Texas acceptabelt) inte bör förvåna någon - som alla var svenskt mindre men i övrigt exakt samma sak.
Den första bör ha varit Varuhuset som lånade mest från Dallas med en uppdelning av trevligt och "otrevligt" arbetade på samma projekt men på det stora hela i ambition utanför de grundläggande komponenterna i en såpopera som den korrekt spelade kraftigt på var en prestation på svårslaget låg nivå. Vi hade också en jag tror hette Goda Grannar och som hämtade inspirativt idéer från samtliga av de amerikanska och tidigare svenska saker i skapandet av respektive avsnitt.
Oavsett den avstickaren kan vi konstatera att Texas är storslagit trevligt om inte annat därför att de får massor av trevlig sol, kul människor med spännande liv och massor av hästar. Däremot verkar Kalifornien baktala Texas och det kan bero på att Kalifornien odlar mycket frukt (binder koldioxid) medan Texas borrar olja (kommer där, i Kalifornien m.fl. delar av USA frigöras till koldioxid), och att de har kanske därför inte ett gemensamt språk.
Jerry Reed - Texas Bound and Flyin'.
En riktig Texas-hatt krävs för att få något gjort
I filmklippet från Gods and Generals där Bonnie Blue Flag framförs har vi en officer från Texas. Det är den i uniformen som är lite mer konstnärligt prioriterad och som talar.
Jag har också trovärdigt efter noggrann analys av både möjlighet och värde pekat på behovet att vi "alla" (åtminstone vi män - hätta och dylikt är jag mer skeptisk till) börjar bära en ordentlig hatt:
Vart tog hatten vägen? Och varför börjar vi inte bära hatt igen?
Rätt hatt skapar hjälten
Nedan har vi skådespelaren William S. Hart i en cowboyhatt. Det är en praktisk hatt som sitter kvar på huvudet och skyddar mot solen och motsvarar den typ som diskuterades förutom de mer spektakulära som också förekommit genom historien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar