Jag tror huvudpersonen jagar något lite ap-djuriskt. Apor äter ju mest frukt undantag finns inte minst våldskulturer som ibland uppstår likt i åtminstone två lokala flockar under några år på den västra sidan av Afrika bland the chimp. För stor närhet till människorna tveklöst. Poängen här är ju dock att varken apor eller människor - varande flockdjur - jagar ensam. En defekt i lyrik.
Ganska underlig lyrik i övrigt också egentligen. Väldigt svårt att förstå vad det hela har med eld i skyn att göra. Vi kan föreställa oss att det hela kanske återspeglar någon form av störd illusion. Men så är ju den mesta musiklyriken tämligen underlig: tveklöst ett varnande exempel för ungdomen när det gäller alkohol-berusning, droger m.m. jag är tämligen säker musiker stoppar i sig för mycket av. Och förövrigt gör apor musik och om inte vad menas med ape alt. the beat.
Hide and seek, I play along while rushing cross the forest
Monkey business on a sunny afternoon
Jungle life, I'm living in the open
Native beat that carries on
Burning bright, a fire the blows the signal to the sky
I sit and wonder does the message get t
Musiker liksom poeter kan i bästa fall skapa ett irrationellt nöje. Med hellre än att apa ner oss i det gör vi något nyttigt. Bygger en staty ex. om vi vill skapa konst. De är ju ofta tydliga och när korrekt formade och tillräckligt stora relativt omgivningen en fin upplevelse.
Emedan den amerikanska konst-kulturer ofta förfallet till konstig musik-lyrik hade de i alla fall en sund staty-kultur. Mount Rushmoore är ju precis som man själv skulle önska forma det - eller varför inte avbildas efter lämplig prestation (kanske skapande något land någonstans - oceanen på botten är väl bland det lilla kvar men annat kanske kan fungera också).
Det finns mycket när jag tänker på det jag kan garantera gigantisk staty för om folk endast engagerade sig och tänkte efter lite. Men för ofta förfaller de till att förväxla sig själva med statyn som aldrig blir det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar