Att dra nytta av placeboeffekten och en ny förklaring av den

2010-06-24

Placeboeffekt har ett onödigt dåligt rykte och är ingenting vi ska vara rädda för utan tvärt om dra nytta av även för evidensbaserad medicin (även om det i sig bör vila på evidensbaserad medicin). Under prövning och utvärdering av läkemedel ska givetvis den effekten hanteras eftersom den inte är bunden till något värde som är specifikt för läkemedlet men när det bedömts ge ett signifikant värde i sig vad man själv vinner på att förstärka det genom att lägga på placeboeffekten optimal.

Vad placeboeffekten innebär är att symptom på sjukdomen eller den faktiska sjukdomen kan minska av orsaker som inte har med behandlingens kemiska, fysiska eller farmakologiska verkan att göra.

Vanliga missuppfattningar om placeboeffekt

En vanlig missuppfattning är att placeboeffekten endast innebär att man upplever att man blivit friskare. Även om det ibland kan stämma i den mening att symptom på en annan sjukdom som försämrat humör gäller det oftast inte. Tvärtom kan effekten påverka även dödlighet på allvarliga tumörsjukdomar som gått långt och som vi kommer se längre fram menar jag att placeboeffekten är exakt samma mekanism som gör att humor är kritiskt vid behandling just av de allvarligaste sjukdomarna och särskilt när cellgifter eller strålning av ryggmärg eller hjärna sker.

En orsak till missuppfattningen att placeboeffekten endast är upplevd är att den har störst betydelse vid psykiatriska sjukdomar och besvär som inkluderar nedstämdhet vilka är sjukdomar som ofta uppfattas vara icke-fysiologiska trots att mycket konkreta fysiologiska skador i form av akuta inflammatoriska processer i hjärnan vid utbrändhet, förgiftning (t.ex. p.g.a. av drogmissbruk) och depression är vad sjukdomen en viktig representation av sjukdomen.

Den missuppfattning som är mest problematisk är dock att många tror att den inte påverkar dem därför att de har en förståelse av läkemedlets verkliga effekt, är intelligenta, icke troende på religion o.s.v. Det finns så vitt jag vet ingen forskning som pekar på att det är fallet. Specifika argument för att detta inte stämmer är att:

1. Liknande fenomen som suggestion, subliminal påverkan och hypnos har jag aldrig sett något tecken på gör skillnad mellan kunskap eller intelligens även om det påståtts. Den enda relevanta skillnad här som jag känner till är att viss påverkan kan kräva kunskap och intelligens som medium.

2. Själv hör jag till dom som naturligt är mest "skeptiska" som mer allmän livsfilosofi (även om det knappast bygger på ett medvetet beslut av mig) och en av mina livsprinciper är att jag när det är medvetet möjligt endast väljer att tro på vad jag kan se eller utvalda områden som jag under en period kan bli "troende" på medan jag studeras dess kultur.

Ändå kunde jag medvetet när jag åt antidepressiva förstärka effekten något genom att föreställa mig att de hade en enorm påverkan varje gång jag tog dem.

Placeboeffekten måste ha en konkret avgränsad mekanism

Jag har inte gjort någon översikt av dom förklaringar som finns av placeboeffekten men tycker mig allmänt uppfatta från vad man ändå fångar in är att ett gott humör och att tro på att något stärker kroppen är positivt. Men givet att effekten både är konkret på humör, psykiatrisk påverkan av läkemedel, kan läka ut fysiska tumörsjukdomar, få infektionssjukdomar att mer effektivt gå bort och minska inflammatoriska processer är det en väldigt ofullständig förklaring av något som tycks ha ett ordentligt stort potentiellt värde.

Tillåt mig därför här att ge en förklaring som jag uppmärksammade när jag just nu försöker att dokumentera ner min modell för riktad information (debattartiklar, insändare, reklam m.m.) avseende påverkan på individ och hur denna påverkan sprider sig vidare i mer allmänna framställningar som steg mot en mer komplett förklaring (och några implementationer i mjukvara längre fram) och där bl.a. försöker översätta en övergripande modell till specifika mekanismer i centrala nervsystemet.

Dock att är modellen inte gjord för att tillämpas på detta sätt och man ska därför ha stor respekt för att slutsatser den leder till inte bevisar något och ännu mindre bör tillämpas i situationer där det utesluter evidensbaserad medicin eller ses som en ensam förklaring (människokroppen är komplex och problem kan orsakas av en mängd saker). Det är dock ändå intressant att göra därför att det kan peka ut problem med modellen eller identifiera mekanismer i kroppen som kanske finns och som grundforskning kan bekräfta och översätta till läkemedel. Här när vi diskuterar placeboeffekten finns heller ingen risk utan endast värde så länge det ses som ett komplement till evidensbaserad medicin och man inte själv kombinerar läkemedelsbehandling med andra substanser utan att din läkare vet det så att farliga kombinationer inte skadar kroppen.

Att se andra delar av modellen

För att göra detta behöver jag röra vid ett koncept i modellen jag inte tidigare tagit upp i publicerad text. Även om det är mer övergripande för modellen kan det dock vara lättare för den uppriktigt intresserade att först se modellen agera och framställas på nivån direkt under för vilket följande artiklar är en god start:

Tala i tungor förklarat utifrån Hedonimeter och stereotyper | Nyhetsbloggen
Skillnaden mellan arketyp och stereotyp
Bli kreativ i 21 steg som stimulerar skapande via mod, perception och arbetsminne
Leonardo da Vinci

Att se människan som språk

Låt oss börja med att betrakta människan som endast vara "meningsfull" information. Det är orimligt eftersom vi byggs upp av DNA och RNA som just är information och att allt som påverkar oss är information:

  • Politiska tal, debattartiklar, romaner m.m. är information som du tolkar.
  • Vad du skriver och säger är information som under processen tolkas och förstärks.
  • Bakterier byggs upp av DNA vilket är information som styr hur de påverkar oss.
  • Virus och prioner är bara information som ändrar om hur vår våra celler agerar eller hur andra delar av kroppen påverkar celler de "fastnat på".

Emedan virus och prioner endast är information är människan också helhet. Det gör att olika delar specialiserar sig på att lösa enskilda problem men att dessa arbetar tillsammans.

Människan lagrar information och det skapar ett tillstånd

Att delarna arbetar tillsammans innebär att de behöver lagra ny information förutom genetisk information. Denna information representerar vår erfarenhet eller medvetenhet om att en enskild del vi skulle behöva saknas:

1. Har du haft en infektionssjukdom kommer ditt immunförsvar spara information om den patogenen (t.ex. en bakterie) som orsakat sjukdomen. Det gör att immunförsvaret kan spara tid om sjukdomen slår till igen snarare än i värsta fall behöva bedöma den utifrån hur den agerar eller påverkar (där immunförsvaret i vissa fall inte klarar att särskilda den alls utan måste angripa allt i ett område som uppfattas allvarligt felfungera) kan de direkt angripa därför att "de" känner igen den.

2. Om du läser en instruktionsbok, träffar en person eller lär dig något vad som helst kommer hjärnan representera delar av den informationen i hjärnan på ett sätt som evolutionen lett fram till tillräckligt löser de problem vi möter och som också påverkas av din hjärnans tidigare erfarenhet. Nästa gång du ska använda verktyget du lärt dig använda, träffar samma personer o.s.v. har du när saker fungerar bra möjlighet att dra nytta av den informationen.

Detta tillsammans representerar det tillstånd du befinner dig i. Genetisk information tillsammans med all lagrad information är vad du är just nu.

Tillståndet är meningslöst om det inte skapar värde

I min förra dator som jag inte använder har jag en hårddisk fylld med intressant information men ingenting jag har behov av omedelbart behov. Även om jag har den informationen kan jag därför inte använda den innan jag plockar ut hårddisken, stoppar in den i min nya datorer och ev. behöver reparera ett litet fel.

På samma sätt är informationen du har lagrad i kroppen meningslös om kroppen inte kan dra nytta av den. Vid vissa psykiatriska sjukdomar t.ex. depression är dåligt närminne mycket vanligt och på samma sätt kan långtidsminnet fungera mycket dåligt. När depressionen går bort kan dock både när- och långtidsminne börja fungera och det kan också visa sig att sådant man upplevt i närminne finns i långtidsminne.

Kroppen kan därför ha tillgång till all information den behöver för att förstå något och lösa ett problem men utan möjlighet att göra det därför att informationen inte utnyttjas. Att hämta och distribuera information så att den kan verka är därför lika viktigt och i kroppen finns ett flertal kanaler och de tycks för mig alla vara uppbyggda efter samma princip (sett övergripande):

  1. Ett behov av en omedelbar handling kan kommuniceras ut.
  2. Det är i varje detalj endast att information går från en punkt till en annan och på vägen där det är relevant har påverkan.
  3. Denna överföring är alltid i delar elektromagnetisk eller elektrokemisk d.v.s. t.ex. nervimpulser, kemiska reaktioner när signalsubstanser binder till receptorer, joner som passerar in och ut genom jonkanaler o.s.v.
  4. Mellanformer mellan alla typer av kanaler finns också där vi kan se antikroppar som både vara "potentiell energi" som överförs passivt via den rörelsemängd hjärtat skapar när blodpumpas men som också kan utlösa både elektromagnetisk och elektrokemisk energi som först ut när de kolliderar med något som de reagerar "mot".

Från detta inser vi att kritiskt för att kroppen ska fungera bra är först och främst att den har den information som är nödvändig för att förstå saker och ting (vid allergi har det t.ex. blivit fel kanske i just detta). Vidare behöver informationen göras tillgänglig för rätt del av kroppen. Slutligen måste den del av kroppen som kan dra nytta av informationen faktiskt fungera.

"Tid" är kritiskt

I min modell fäster jag en närmast "religiös" vikt vid tid och det är därför att allt annat vilar på den. Det är en sak som skiljer den från alla andra modeller jag beaktat där man följer händelser och närmast i efterhand lägger till tid som motsvarande en tidslinje eller trivialt dividerar med tid, integrerar och summerar över tid o.s.v. Tiden ses som något objektivt som står utanför händelserna men jag tvärtom menar att för all riktad information oavsett om det är information vi tar in eller information som överförs i kroppen är upplevelse av tid en kritiskt påverkande faktor. Vi människor har ingen objektiv klocka som vi låter styra viktiga händelser.

Arbetar du koncentrerat med något upplever du inte tid på samma sätt. Om du typiskt aldrig motionerar utan t.ex. p.g.a. stor övervikt bara sitter ner kommer också tiden i någon mening gå saktare för kroppens celler därför att du långsammare förbränner energi. Kroppens antikroppar kommer få en kaotisk lätt vansinnig tid därför att de mer sällan kolliderar med saker och ting i vissa delar medan de kolliderar överdrivet med andra delar av kroppen. För hjärtat kommer tiden dock gå snabbare därför att den måste anstränga sig mycket mer för att saker och ting ska hända. Tid i hjärnan går långsamt därför att den upplever mycket mindre.

Givet förändringar i det påverkar också information mycket olika. Tid kan på samma sätt skilja sig mellan olika grupper av personer. En grupp under stress som flyr upplever konkret tid annorlunda jämfört med några personer som sitter i möte i FN-byggnaden och diskuterar samma situation.

I kroppen har långsamma, snabbare och snabba kanaler skild tid

En kanal för överföring av information och informationen den överför kan i kroppen tillsammans se som ett språk som konstant "talar" och "sjunger".

Dessa har alla olika hastighet - och det är kritiskt för att förstå placeboeffekt från min modell - där nervernas impulser är oerhört snabba när de agerar. Immunförsvaret är dock långsammare.

Välkända informationskanaler i hjärnan klarar inte fullt att förklara dess funktion

För att överföra information i hjärnan finns ganska många system som uppfattas som skilda. Signalsubstanser och ämnen som påverkar dessa kan kemiskt överföra information och det kan både ske på korta avstånd och för vissa även naturliga "signalsubstanser" över större avstånd i kroppen där några rent av tros passera igenom hjärna-blod-barriären.

Snabba och mycket lokaliserade är också jonsignaleringen även om denna också är mycket global. Den representerar i någon mening ett övergripande elektromagnetiskt mönster där ytan i en tänkt tre dimensionell graf rör sig och förändras i "punkter" och det påverkar utåt till något övergripande långsamt ständigt förändrande där allt påverkar varandra till ett oftast mycket konservativt tillstånd men med möjlighet till både snabb lokal förändring men ytterst långsamt om alls övergripande förändring.

Att de läkemedel mot högt blodtryck som blockerar kalciumjonkanalerna (t.ex. Isradipin) kan fungera beror just på att denna kanal både möjliggör direkt lokaliserad påverkan men att det övergripande är konservativt där allt inte blixtsnabbt blir kaos därför att entropi introduceras (att blockera kalciumjonkanaler introducerar ytterst konkret just entropi) d.v.s. det övergripande elektromagnetiska fältet behåller sin huvudsakliga form utan att annan signalering eller andra energidrivna kommunikationskanaler störs.

Hade man istället introducerat en stor mängd joner eller uteslutit en jon helt ur kosten för att ge en påverkan kanalerna hade man dock stört det övergripande mönstret och personen skulle mer eller mindre snabbt avlida. För kalium och natrium som är 1+ kan det ske mycket snabbt medan det skulle vara långsammare för t.ex. magnesiumjoner (2+) där de senare kan ha större lokaliserad påverkan punkt för punkt men där det övergripande sammanbrottet tar lite längre tid.

På samma sätt att man såg att Isradipin tycktes skydda vid Parkinsons sjukdom på möss beror på att jonkanalerna representerar ett långsamt konservativt tillstånd vars uppgift är att motverka informationskaos där små förändringar blixtsnabbt kan förändra allt på sätt vars påverkan inte går att hantera. Därför har jonkanalerna effekt troligen på precis allt i kroppen där vi kan föreställa oss en koppling till tidens hastighet. Här kan de lokaliserat stoppa effekten av en faktor som störts (troligen något externt som sitter i jonkanalen t.ex. bly eller andra tunga joner) och som dödar nervcellerna. På samma sätt om vi antar att det är bly är effekten just smygande därför att den verkar lokaliserat med liten påverkan på det övergripande samlade mönstret.

Något egentligt annat system som uppenbart kan hantera detta konservativt över objektiv tid går heller inte för mig att se. Joner i "kemisk jämvikt" (egentligen inte helt korrekt att använda termen) representerade energi som antingen ges eller förs ut gör just detta långsamt men kontinuerligt med liten påverkan till och från komplexa organiska kemiska föreningar.

Ovanför tiden vilar musiken

Att endast ha en föreställning om tid som är föränderlig men som inte för lätt går till kaos räcker inte för att något komplicerat ska fungera. Inte heller är de snabba överföringar som kommunicerar ständiga ögonblick (d.v.s. sätter aktivitetsnivå i delar av hjärnan) tillräckliga.

Till exempel apor och hundar kommunicerar mycket mer än vi i ständiga enskilda komponenter. Hundar kan t.ex. skälla uppfordrande gång på gång. Människan klarade istället i en punkt att gå från det och att bygga lyrik, meningar, musik och sång och annan information där en övergripande helhet finns förutom endast ansiktsuttryck, gester och enskilda ljud.

Den egenskapen hos språket kallar jag musik och jag tror vi fick den vi började kunna sjunga och jag tror den är kritiskt för att skapa och förstå helhet av all information. På samma sätt som jag menade att riktad information utanför hjärnan har musik som skapar helhet menar jag att det också gäller hjärnan.

Ett ännu långsammare informationssystem skulle representeras av vad jag tror finns och vars felfunktion kan vara vad som orsakar Creutzfeldt-jakobs sjukdom.

Jag är inte familjär med att man ännu identifierat någon sådan informationskanal i hjärnan men att Creutzfeldt-jakobs sjukdom och Alzheimers sjukdom existerar och den första överförs via informationsstycken indikerar kraftfullt att så är fallet.

Detta därför att små stycken av proteiner måste ha en väldefinierad väg att kunna gå in och antingen explicit eller implicit påverka cellernas genetiska information för att sjukdomen ska kunna uppstå. Explicit om de påverkar deras genetiska information eller implicit om de överför information till immunförsvaret som gör att de förändrar sin uppfattning om verkligheten. Det genom att Creutzfeldt-jakobs sjukdom medieras av små informationsstycken kallade prioner emedan mekanismen för Alzheimers sjukdom inte är dokumenterad men har likheter med Creutzfeldt-jakobs sjukdom och externa patogener motsvarande prioner tycks otroligt (bl.a. på grund av en genetisk variant men också av fler orsaker) pekar det på att vi har ett likartat system och det för Alzheimers sjukdom börjat felfungera.

Vi kan anta att detta system överför information via små informationsstycken motsvarande prioner och att de binder till celler för att förklara för immunförsvaret vilken deras roll i helheten (viss geometrisk avvikelse ut från cellen skapar ju också elektrisk potential till omgivande celler vilket kanske skapar förutsättning att även se felfunktioner annat än när de realiserats på annat sätt).

Vidare om detta inte var fallet skulle liknande sjukdomar ständigt uppstå därför att små brottstycken av proteiner måste ständigt uppstå i kroppen eller komma in i via maten och det ger implicit att dessa för att påverka explicit mycket tydligt måste likna något för att kunna påverka och det kan i sig inte endast vara relaterat till befintliga brottstycken med för oss liknande genetiskt information. Det vill säga en tydligt definierad kemisk (eller mindre troligt i form) kod existerar för vad som kan binda till cellerna och påverka på detta sätt.

Detta - om vi antar att det existerar - representerar kroppens övergripande musik. Det är ett långsamt system och det påverkar en av den långsammaste informationskanalerna d.v.s. immunförsvaret. En helhet skapas där faktorer kan förändra ett långsiktigt tillstånd för delar av kroppen och det ger en referens till den långsamma informationskanalen immunförsvaret om vad detaljen representerar och hänger samman med dess omgivning vilket är nödvändigt givet att de inte kan vara väldigt interaktiva med celler utan att förstöra dem.

Detta förklarar också den bisarra fullständiga effekt både Alzheimers sjukdom och Creutzfeldt-jakobs sjukdom har där hjärnan bit för bit dör bort och försvinner. För Creutzfeldt-jakobs sjukdom kommer informationssegmentet (prionen) troligen ett virus (jag tror inte det är möjligt på ett annat sätt) binder till cellerna och har troligen också viss påverkan på dem men viktigare när immunförsvaret kolliderar med dem stämmer saker och ting inte riktigt på den sidan och utlöser "fel" reaktion och troligen dör hela cellen som resultat av det.

Betraktat för Alzheimers sjukdom där detta segment troligt från början är kroppseget är det troligt skadat i sin produktion på delar utanför den direkta påverkan på cellen (där det bundet motsvarande en receptor) gäller att hur snabbt sjukdomen utvcklas påverkas av hur aktivt immunförsvaret är i övrigt. En person som har pågående inflammatoriska processer i kroppen t.ex. orsakat av övervikt, dålig kost och ett stort antal sjukdomar inklusive depression kommer vara mycket mer känsliga för detta. Inte otroligt gäller att varje komponent av denna del av immunförsvaret oavsett vad den aktiveras för när den kolliderar med detta kommer att felfungera. Däremot ser jag inte att immunförsvaret kan ha en funktion för att specifikt gå ut och jaga fel i just detta informationssystem utan reaktionen uppstår endast genom att felet är sådant att immunförsvaret felreagerar i mötet.

En mycket frisk person kan därför som dokumenterat "Alzheimers sjukdom" utvecklas mycket långsamt för. Däremot för t.ex. galna kosjukan där prioner överförs till kor från får (och bedömer jag som mycket troligt via virus) har sådant ingen eller liten betydelse. I detta fall blir påverkan helt annorlunda därför att det är dels genetiskt information som inte är meningsfull och får cellerna att felfungera och viktigare kan en viruskomponent existera vilket gör att de också påverkar genetisk information d.v.s. det närmaste vi kommer människans steady-state.

Varje cell som påverkas kommer troligen avlida av sig själv (eller ev. dödas av immunförsvaret) och när det sker kommer också celler runt om kring skadas av dess innehåll (vilket helt säkert aktiverar immunförsvaret) förutom att själva sjukdomen kanske först vidare till fler celler (jag kan inte bedöma om så sker men det verkar troligt givet den enorma spridningen).

Ingen informationskanal är meningsfull ensam

Även tiden för varje informationskanal rör sig i olika hastighet och detta är deras egentliga syfte skulle det inte fungera om inte en feedback-koppling existerar mellan varje sådan kanal. Jämför med hur immunförsvaret är kopplat till den långsamma "prion-kanalen" vi antog existerar och hur cellen i sin tur är kopplad till helhet via jonkanaler och information överförs snabbt övergripande i kroppen via cellerna genom signalsubstanserna.

Om du befinner dig i hög mentalhastighet därför att du flyr från en fara ökar det hastigheten ytterst konkret i de informationssystem som snabbt reagerar på omvärlden. Hjärtat kommer pumpa blod snabbare, kroppen kommer släppa ut cortison, adrenalin, nor-adrenalin m.m. (något varierande beroende på omständigheter och person).

Detta kommer dock också påverka de långsamma informationskanalerna och en välkänd påverkan är att immunförsvaret lugnar ner sig en period och inte angriper lika hårt. Det är nödvändigt därför att om du skulle bli förkyld medan du flyr kommer fienden hinna ifatt dig.

Även om det illustrerar återkoppling är det ytterst begränsat att se det som att immunförsvaret endast skyddar kroppen mot sjukdomar. En övergripande långsammare överföring av information mer konservativ är nödvändigt i hjärnan för att inte kaos ska uppstå skapande en helhet som inte ställs om för minsta lilla ändring.

Joner och jonkanaler kan inte representera detta därför att de är ytterst begränsade i den information de representerar (få till antalet där egentligen endast mer eller mindre existerar) och något egentligt minne finns inte annat än nästan binärt utan över tiden ett komplext tillstånd.

Immunförsvaret har dock ett minne och är en kanal ytterst långsam och konservativ i påverkan och vad som accepteras i det som tas in. Medan hjärnans vanliga kort- och långtidsminne (och inte sällan "munnen" till magen) egentligen ofiltrerat tar in allt och först därefter reflekterar över det är immunförsvaret konservativt långsam.

Vad som accepteras ha påverkan på immunförsvarets tillstånd över tiden är väldigt lite. Däremot om något avviker från den långsiktiga planen mördas det snabbt och effektivt därför att det har bedömts avvika från vad vi långsiktigt är (d.v.s. det är troligen cancer eller en främmande organism).

Däremot representerar immunförsvaret ingen reflekterade intelligens utan det är endast en föreställning om vad den långsiktigt korrekta kartan över oss är.

På samma sätt som immunförsvaret har denna påverkan rörande genetisk information genom att mörda främmande organismer och celler med skadat DNA menar jag att de bibehåller samma tillstånd för hjärnans långsiktiga reaktionsmönster.

Det finns inget annat system jag känner till som klarar detta därför att övriga jag känner till påverkas alldeles för lätt av vad som sker just nu. Samtidigt måste detta system också kunna spegla i ögonblicket kritiska händelser t.ex. att vi flyr från en fara utan att den långsiktiga kartan av oss själva går sönder och vi vet att immunförsvaret tycks ha en sådan koppling.

Vi kan samlat så här långt se kanalerna nivå för nivå enligt:

  1. Genetiskt information. Ett nästan fast tillstånd i kroppen vi föds med. En karta över oss själva.
  2. Joner och jonkanaler. Ett övergripande mönster snabbt i punkter men ytterst svagt och försiktigt i rörelse samlat.
  3. Immunförsvaret. Ett konservativt långsamt system rörande information som accepteras in varande en beskrivning av vad vi.
  4. Signalsubstanser, blodkroppar m.m. Snabbt rörliga enheter som i det direkt ögonblicket förändrar vårt tillstånd.

Genetisk information och immunförsvaret är nära kopplade till varandra medan jonkanaler och signalsubstanser speglar samma samband.

Hur immunförsvaret medieras från kortsiktigt tillstånd

Emedan immunförsvaret representerar ett långsamt tillstånd av vad vi är utan egentlig reflekterande intelligens är det ytterst binärt i sina felbedömningar. För det för sig att pollen är livsfarligt angriper de pollen och det enda sättet att få immunförsvaret att ge upp det är att under en mycket lång tid upprepande möta pollen t.ex. via immunterapi. Wikipedia indikerar att sådan behandlingen kan behöva pågå 3 - 5 år och det är tror jag korrekt att för att ändra immunförsvarets "positiva" långsiktiga föreställning om vad som är "korrekt" annat än i ögonblicket krävs åtminstone månader av upprepningar.

Immunförsvaret är i någon mening medvetet om att det inte är särskilt begåvat och att dess uppgift är att antingen förändra ingenting eller ytterst tjurigt angripa allt som verkar fel.

Avkoppling från stress och dess inverkan på immunförsvaret

Däremot kan immunförsvaret i ögonblicket också göra felaktiga bedömningar av att det inte ska göra något alls. Vid hög icke meningsfull stress är det fallet och det ger den mest triviala och uppenbara (men ofullständiga) förklaringen till varför placeboeffekten och ett bra humör ökar effekten av t.ex. cancerbehandling.

En tro på behandlingens magiska egenskaper och kul händelser som gör att patienten tänker på annat kan minska den stress sjukdomsvistelsen orsakar och som kan innebära att hjärnan tolkar situationen som flykt innebärande att immunförsvaret minskar korrekt aktivitet.

Det klarar dock inte av att förklara den tydliga effekt både humör och placeboeffekt ibland har både på tumörsjukdomar och effekten psykiatriska läkemedel kan ha. Emellertid gäller att på samma sätt som att kortison kan sätta ner effekten av immunförsvaret kan ögonblickets tillstånd som det tolkas i känsloläge också påverka immunförsvarets aktivitet uppåt.

Har du befunnit dig under "flykt" länge eller långsiktig stress av vilken orsak som helst är det inte otroligt att du när det tillståndet lämnas direkt insjuknar i infektionssjukdomar. Långtifrån otroligt kan du också bli mycket sjukare än annars. Orsaken är att p.s.s. som att det var "nödvändigt" att du inte blev sjuk när du flydde måste uppsamlade problem som skapats under den tiden förr eller senare korrigeras om du inte ska avlida.

Därför när du slappnar av går en feedback till immunförsvaret och dess aktivitet går kraftigt uppåt. Resultatet av det kan både bli att du får kraftig förkylning och liknande sjukdomar och också att du akut mår psykiskt sämre en period. Den senare effekten beror sannolikt både på att inflammatoriska processer kan uppstå i hjärnan eller kanske troligare förvärras en aning medan befintliga korrigeras samt också därför menar jag att feedback från immunförsvaret till hjärnan när immunförsvaret ser att de behöver agera d.v.s. uppsamlade problem finns kommer anpassa hjärnans aktivitet för att spegla att kroppen inte ska göra en massa saker medan saker och ting repareras.

Resulterar infektionen i feber är effekten av feedback uppenbar därför att det är hjärnan som reglerar kroppstemperaturen men hjärnan har själv ingen direkt kännedom om sjukdomsprocesserna. På samma sätt kan alla möjliga sjukdomar ha direkt påverkan på vårt humör även när de är lokaliserade på sådant sätt att värre skador både rörande vävnadsskada eller infektion inte orsakar samma påverkan, och där den enda skillnaden är om immunförsvarets aktivitet är lokaliserad eller inte. Däremot kommer mer spridda inflammationer i kroppen alltid ha en större påverkan på humöret därför att det upparbetar större signalering om problematik som sprids utåt via immunförsvarets egen feedback och som i sin tur utlöser feedback till andra system (där av att t.ex. akne ger nedstämdhet och är säkert en bidragande orsak till att sol positivt inverkar på humöret via bred upparbetning av feedback om än ej via samma mekanism som inflammationer).

Jämför här t.ex. hur allergiska reaktioner ofta uppges skapa viss nedstämdhet som kan försvinna när sjukdomen behandlas. På samma sätt gäller att andra läkemedel som påverkar hjärnans humör också har visat sig påverka immunförsvaret och av och till utreds för att användas som behandlingsmetod av t.ex. cancersjukdomar. Även antivirala läkemedel vilka konkret påverkar immunförsvaret för att få det att angripa virusinfekterade celler har ibland också visat sig påverka hjärnans humör.

Att ett SSRI läkemedel mot depression initialt sätter ner humöret kan därför mycket väl orsakas av samma mekanism som ger det ångestdämpande egenskaper (vilket är vad de är mest effektiva för). Kroppen slappnar av och immunförsvaret ökar sin aktivitet och resultatet blir paradoxalt en kort period förvärrad depression och kanske kraftigt värre ångest genom att inflammatoriska processer är en del av depressioner och vad som krymper ner delar av hjärnan och när de hanteras initialt mer intensivt och det är obehagligt, och feedback från det inverkan i sin tur på serotonin, nor-adrenalin, dopamin och i princip allt som övergripande uttrycker vårt humör.

Betraktar vi på samma sätt vilket konstant psykiatriskt problem som helst är det vad som antingen har en direkt påverkan på immunförsvaret eller som orsakas av immunförsvaret. Kronisk stress sätter ner immunförsvaret och en felaktig feedback från immunförsvaret till hjärnan kan signalera att stress är fallet även när det är falskt (d.v.s. ingen motsvarande aktivitet i immunförsvaret) vilket är vad som kan tänkas inverka (men sannolikt inte uteslutande) på mani mer av typen hypomani även när pågående en längre tid (konstant feedback som vi inte är gjorda att hantera mer än kort tid), tvångstankar av samma anledning, generell ångest (feedback går förstärkande åt båda hållen i rundgång) men knappast psykoser därför att en koppling till inlärning via dopamin är mindre trolig (möjligen indirekt som bidragande orsak - här såg jag dock när jag kompletterade artikeln med referenser rörande forskning att samma återkoppling mellan immunförsvar till hjärna och hjärna till immunförsvar finns mellan också dopamin och vissa interleukiner bl.a. också mer konkret rörande därifrån påverkan på tumörer vilket jag missat då jag alltid antog att det inte var fallet även om det är ganska självklart när man insett det).

Omedelbar placeboeffekt förklarad

Nu har vi ett sett hastighet och kanaler för överföring av information från modellen min modell för riktad information översatt till människokroppen kortfattat beskrivet och vad dessa hastigheter om modellen är riktig motsvaras av i kroppen.

Betraktar vi fallet när du fått ett antidepressivt läkemedel utskrivet och du varje gång du tar tabletten föreställer dig ytterst konkret att det kommer ha en kraftig effekt och ser till att inte låta det störas av negativa stereotyper eller misstro kommer det ha mycket bättre effekt än annars (den effekten kan du få ändå via placeboeffekten men när du själv gör det riktat för att öka upp den krävs en viss ansträngning).

Orsaken till det är att när läkemedelssubstansen påverkar koncentrationen i kroppen av den samma d.v.s. förskjuter kemiska jämvikter vilket alltid inträffar när du tar läkemedlet även om konstant plasmakoncentration råder har delar av hjärnan som hanterar feedback till immunförsvaret signalerat tilltro att vi nu kan vila därför att problemet är löst.

När läkemedlet förskjuter den kemiska jämvikten förstärks det något (det går inte att tillföra en komplex kemisk förening till en vätska utan att kemisk jämvikt under ett ögonblick påverkas även om denna inte övergripande förändras) och när det gäller påverkan på humöret har det sannolikt betydelse därför att det introduceras viss entropi i feedback. Immunförsvaret ger här också en feedback tillbaka till hjärnan (och om inte t.ex. inflammatoriska processer som kräver utökat arbete initialt finns) säger detta att saker ser ganska ok ut. Det ger en positiv feedback på humöret som inte behöver vara stor men på det kommer läkemedlets direkta påverkan på ditt mentala tillstånd som förstärker det ytterligare samt att när den kemiska jämvikten rör sig något ger det avtryck just i feedback med ytterligare förstärkning.

Antiinflammatoriska läkemedel och hjärnan

Om man från detta väljer att också spekulera om metoder för att minska den initiala försämring av depressionen antidepressiva läkemedel kommer orsaka om de inte mer konkret ökar aktivitet i hjärnan (eller kommer tappa effekt långt tidigare) som överskuggar feedback genom att t.ex. öka frisläppande av signalsubstanser eller binda till receptorer snarare än blockera återupptagning gäller att man både bör använda placeboeffekt (därför det kortare ner tillståndet) men också bör kombinera behandlingen med ett antiinflammatoriskt läkemedel givet att dessa inte är cortison eller verkar på ett likartat sätt. Tolka det dock absolut inte som någon rekommendation att kombinera det själv med antidepressiva därför att även för receptfria antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen (vilket rimligen ger effekten om den finns) är försiktighet i kombinationer viktigt därför att hur läkemedel samverkar med är svårt att bedöma och berör även andra delar av kroppen. Diskutera det dock gärna med din läkare och åtminstone i öppenvård skriver de mer än gärna ut smärtstillande läkemedel om de inte är beroendeframkallande och är ofarliga om du verbaliserar en föreställning om att de kan fungera på depressionen tillsammans med ditt antidepressiva läkemedel kommer de flesta rutinerade läkare skriva ut det därför att de vet att det placeboeffekten kan göra all skillnad vid depression och ett billigt och ofarligt läkemedel (om det gäller för dig) ingen reagerar på i uppföljningen och som kan förstärka effekten oavsett om det ses som placebo förstår de värdet av.

Det är också känt att antiinflammatoriska läkemedel liksom t.ex. fiskolja kan påverka depressiva symptom och nyligen såg man att orsaken till att litium har effekt på bipolära sjukdomar kanske har sin orsak i att det verkar antiinflammatoriskt.

Varför ett nytt antidepressivt läkemedel har effekt

Därmed har vi övergripande både förklarat placeboeffektens stämningshöjande inverkan (positiv feedback åt båda hållen) och dess cancerdödande inverkan (positiv inverkan åt ett håll som drar upp aktiviteten i immunförsvaret samtidigt som negativ inverkan på humöret minskar p.g.a. mer avkoppling och glädje).

Värt att tänka på särskilt när det gäller SSRI och placeboeffekten är också att denna är kritiskt för positiv effekt av dom. Skillnaden i påverkan mellan ett SSRI och ett rent placebo är (när mycket av studierna från åren när läkemedelsföretagen oftare håll tillbaka studier från att publiceras) mycket och ovanligt liten. De har fortfarande stort värde men det är värde som ges tillsammans med placeboeffekten (enligt detta resonemang) där de förstärker varandra vilket förövrigt är den enda vettig förklaringen till varför byte av läkemedel till ett "starkare" (de är alla lika starka) ofta ger påverkan.

Har placeboeffekten liten betydelse för en patient t.ex. därför att flera innan misslyckats (vanligare hos män av orsaker som har med hormoner att göra) kommer det dock knappast ha något värde att igen byta till ett läkemedel av samma typ. Snarare att byta till ett som fungerar radikalt annorlunda eller kombinera två som fungerar på olika sätt. Eller att läkaren när ett nytt av samma typ verbaliserar en kraftig övertygelse om det nya läkemedlets nästan magiska egenskaper där alla med samma problem han eller hon behandlat fått enormt god effekt och helst gör det samtidigt som han böjer sig lite framåt och sätter handen på personen därför att detta förstärker vår tilltro till att vi kan slappna av och det överförs via en mycket tydlig feedback för det som handlar om att tro på situationens expert eller flockledare (se t.ex. detta pressmeddelande om aktuell mekanism), och implicit bör det ge större avtryck i immunförsvaret (via bl.a. acetylkolin men också bl.a. serotonin).

Mer att läsa

Eftersom målet med artikeln huvudsakligen var att uttrycka konceptet med parallella informationskanaler i olika hastighet och själv se om det gick att tillämpa modellen på immunförsvaret, och ungefär se (även om det endast delvis framgår i texten) vad modellen indikerar rörande prioner prioriterade jag inte referenser. Följande studier och pressmeddelande exemplifierar dock ett flertal samband och normalt finns många fler exempel dokumenterade (vilket inte alls givet kroppens komplexitet innebär att det ger någon säkerhet i slutsatserna).

Cytokiner är ganska intressanta därför att vad som är känt för dem har likheter med det övergripande kommunikationssystem jag tror existerar för helhet. Däremot är jag lite tveksamt till att det är just dessa och "misstänker" snarast att de motsvarar dessa och används för att binda samman olika informationskanaler och särskilt mellan immunförsvaret och centrala nervsystemet (kanske ser man dem bäst som förändring mer än långsiktigt tillstånd). Följande studier är intressanta därför att de indikerar påverkan av cytokiner (här interleukiner) på nor-adrenalin och felfunktion i den kopplingen är vad jag är så övertygad jag kan bli är orsaken till de vanligaste formerna av autism:

Brain Behav Immun. 1994 Mar;8(1):14-23.
An interleukin-1 beta-induced noradrenaline release in the spleen is mediated by brain corticotropin-releasing factor: an in vivo microdialysis study in conscious rats.
Shimizu N, Hori T, Nakane H.
Department of Physiology, Faculty of Medicine, Kyushu University, Fukuoka, Japan.

Här har vi kanske en förklaring till varför du blir trött av förkylning d.v.s. interleukiner signalerar i näsan:

Eur Respir J 2004; 24:360-366
doi: 10.1183/09031936.04.00089703
Regulation of interleukin-1ß and interleukin-1ß inhibitor release by human airway epithelial cells
Y. Yang, W. Bin, M.O. Aksoy and S.G. Kelsen

Den här såg jag först nu annars hade jag tittat mer på den. Givet är det intressant därför att det illustrerar just en koppling mellan immunförsvar - humör - immunförsvar via interleukiner och adrenalin:

J Clin Invest. 1996 February 1; 97(3): 713–719.
doi: 10.1172/JCI118469.
Epinephrine inhibits tumor necrosis factor-alpha and potentiates interleukin 10 production during human endotoxemia.

Här har kopplingen mellan reglering av immunförsvar och hjärnans aktivitet setts via interleukiner och serotonin:

Biochem Biophys Res Commun. 1995 Nov 13;216(2):560-7.
Regulation of the human serotonin transporter by interleukin-1 beta.
Ramamoorthy S, Ramamoorthy JD, Prasad PD, Bhat GK, Mahesh VB, Leibach FH, Ganapathy V.
Department of Biochemistry and Molecular Biology, Medical College of Georgia, Augusta 30912, USA.

En till rörande serotonin och interleukiner:

November 25, 1994 The Journal of Biological Chemistry, 269, 29658-29664
Serotonin regulation of interleukin-1 messenger RNA in rat uterine smooth muscle cells. Relationship to the production of interstitial collagenase.
B D Wilcox, J A Dumin and J J Jeffrey.

Här har man demonstrerat att serotonin ökar produktionen av en interleukin d.v.s. motsvarande att slappna av från stress eller en påverkan SSRI om än ineffektivt kan ge något liknande av:

Circulation. 2000;102:2522-2527
Serotonin Increases Interleukin-6 Synthesis in Human Vascular Smooth Muscle Cells
Takayuki Ito, MD; Uichi Ikeda, MD, PhD; Masahisa Shimpo, MD; Keiji Yamamoto, MD, PhD; Kazuyuki Shimada, MD, PhD
From the Department of Cardiology, Jichi Medical School, Tochigi, Japan.

Här (och i fler studier såg jag nu) ser vi att samma sak gäller dopamin vilket jag inte trodde var direkt på samma sätt men när man tänkt efter egentligen är ganska självklart eftersom att komplexiteten på den ena sidan av informationskanalen måste spegla den andra något så när och antalet interleukiner som finns är tämligen många. Därav inser vi också att egentligen vilken inflammationssjukdom som helst kan inverka negativt på inlärningsförmåga genom att försämra både kortsiktig och långsiktig lagring av information liksom inverka på koncentrationsförmåga och skapa akut trötthet (just akut trötthet är troligen just denna återkoppling vilket gör det nästan pinsamt att jag föreställde mig att detta inte skulle finnas också mer direkt till och från dopamin särskilt givet att jag kände till att en koppling fanns via acetylkolin till immunförsvaret).

The Journal of Neuroscience, August 1993, 73(8): 35743581 Interleukin-16 Augments Release of Norepinephrine, Dopamine, and Serotonin in the Rat Anterior Hypothalamus
Futoshi Shintani, Shigenobu Kanba, Toshio Nakaki, Masashi Nibuya, Norihisa Kinoshita, Eiji Suzuki, Gohei Yagi, Ryuichi Kate och Masahiro Asail
Departments of INeuro-psychiatry and 2Pharmacology, Keio University School of Medicine, Tokyo 160, Japan

Dopamin "säger till" immunförsvaret (snarast motsvarande en feedback fram och tillbaka mellan de båda) att åtgärda ett problem:

European Journal of Endocrinology, Vol 134, Issue 5, 610-616
DOI: 10.1530/eje.0.1340610
Dopamine increases interleukin 6 release and inhibits tumor necrosis factor release from rat adrenal zona glomerulosa cells in vitro.
Paul K Ritchie, Marilyn Ashby, Heather H Knight and Allan M Judd.

2 kommentarer:

Forgman sa...

Långt inlägg med en massa information, tack ska du ha!

Nu blev jag ännu mer motiverad att "stressa av" samt tänka positivt. Mycket intressant att man kan påverka den fysiska kroppen såpass mycket bara genom att tänka på ett eller annat sätt.

Swedish Research sa...

Perish

Skicka en kommentar