Av och till behöver jag fylla på kroppen med järn för att slippa restless-legs. Orsaken till att järn har effekt har helt säkert att göra med att restless-legs inte orsakas av dåliga cirkulation, att man växer i kroppen, har någon muskelsjukdom eller motsvarande utan är en indirekt effekt av att vissa delar av nervsystemet har för låga nivåer av dopamin. Det ger en felaktig signalering som leder till att krypningar i benen - längre ut i kroppen - uppfattas trots att de aldrig signalerats.
Järn är viktig för produktionen av dopamin och påverkar också implicit distribution respektive enzymer som explicit eller implicit inverkar på fördelningen. Att ha tillräckligt med järn är därför det första att tänka på om man har dessa problem. Om det sedan räcker för andra att några gånger per månad äta blodpudding är mindre troligt och de flesta med större problem behöver läkemedel.
Min blodpudding stekte jag i ugnen och då i gjutjärnspanna för att få fria järnjoner från dess yta förutom järnet i blodpuddingen. Men detta är inte bara en blodpudding för att fulla på med järn:
Det är blodpudding för att ge kroppen alla dess behov och fylla mig med kraft inför in upptäcktsresa ut i Uppsalas parklandskap för att fotograf konst - En av stadens mest intressanta statyer.
Till blodpuddingen serveras därför stärkande och ej förslöande nyttig kost som tillför fler vitamin, mineraler, antioxidanter m.m. nyttigt.
För smaken dessutom en trevlig mycket saftig flatrökt skinka skinka - den ger även en aning salt och det krävs för att jag inte ska plågsam av den icke optimala smaken.
Frysta björnbär (finns att köpa billigt på Hemköp och ofta lite dyrare på ICA) ger kostfiber, massor av vitaminer och enorma mängder av antioxidanter. Viktigt är särskilt att björnbären ger C-vitamin som hjälper till med upptaget av järn utan C-vitamin kommer väldigt lite tas upp av hemjärn. Vidare ger de ordentligt med folat vilket tillsammans med C-vitamin och järn är hastighetsbestämmande i den kemiska jämvikt som ger röda blodkroppar.
Björnbär är ett nyttigt alternativ än sylt och smakar mycket bättre. Trots att det ger en uppfriskande sötma med väldigt lite av hallonens syrlighet är halten av socker mycket låg.
Jag väljer också att krydda min blodpudding och det gör jag med färsk svartpeppar precis inköpt. Strö svartpepparn direkt över blodpuddingen på tallriken - gärna rikligt men efter egen smak - men undvik att strö över björnbären.
Dessutom skivor jag mycket tunt en aning färsk kamfer över dem eller mer korrekt färska rhizomerer jag köpte i samma thailändska matvarubutik som den färska svartpepparn och galangal i Svava, Uppsala, och som angivits vara kaempfer. Exakt vilken växt det är vet jag inte men den har doft och smak av kamfer som den antagligen precis som trädet innehåller liksom otaliga andra ämnen. Gissningsvis är det en släkting till ingefära, gurkmeja och galangal (troligen närmare släkt med gurkmeja) - mycket angenäm smak i små mängder.
I bilden ser vi kryddorna: kaempfer, svartpeppar och galangal. Svartpepparn är grön i bilden men när de varit ute i luften ett tag svartnar de redan innan de torkar medan grönpeppar förblir grön. Färska äter man dem dock helst innan de börjat bli svarta även om några alltid är eller hinner bli det.
Värmen från blodpuddingen aktiverar den väldigt speciella smaken av kamfer när man skivor mycket tunt. Tar man inte för mycket ger det ett trevligt djup till blodpuddingens smak.
Björnbären kryddar jag istället med tunna skivor färsk galangal. Det ger en hetta som balanserar bärens sötma och antioxidanter m.fl. näringsämnen som kompletterar resten av måltiden. Det är också en stimulerande krydda som hjälper till att hålla med kropp alert och skyddad när jag beger mig ut i Uppsalas otäcka parker och statskärna för som en rest från en äldre kulturintresserad italiensk renässans försöka fånga den sista skönheten innan den inkompetenta statsledningen förstör fler parker med onödiga byggnader som indirekt medverkar till ännu högre nivåer av de luftföroreningar som i Uppsala är tredje högst i landet och sedan många år ligger över vad som är tillåtet och som visat sig orsaka neurologiska skador hos barnen (och jag hade förövrigt trots att jag är vuxen inte sådana här problem med restless legs innan jag bodde i centrala Uppsala).
När vi äter ugnsstekt blodpudding och skinka (steks ej) är det också lämpligt att servera med rikligt av nyttiga kryddor rika på antioxidanter, frukt och bär men väldigt lite socker därför att blodpudding och skinka innehåller en hel del onyttiga fetter.
Av samma anledning - Om man gör en trevlig liten sallad är olivolja ett bra val. Olivoljan är rik både på nyttiga enkelmättade fetter och massor av antioxiderande fenolföreningar.
Dessutom är en italiensk sallad med smakrika salladsblad av olika sorter, några rostade fröer (t.ex. tallfrön), härligt röda nästan övermogna smaskiga tomater, skivade gröna eller röda äpplen (inte gula), den smakrikare västeråsgurka och kapris vad som perfekt kompletterar. Till en sådan passar just olivoljan excellent.
Idag gjorde jag dock ingen sallad utan nöjer mig med björnbären men det är en möjlighet till i morgon kanske.
Fler spännande och smaskigt utvecklande recept på Pryltrend:
Smaskig blodpudding med bacon, alfalfagroddar, fuji-äpplen och en finare mjölk
Ugnsgrillad blodpudding med björnbär, blåmögelost och kallt kött
Blodpudding smaskigt grillad i ugn serverad med björnbär, knaperstekt bacon, saftiga äpplen och söt senap
1 kommentar:
Väldigt lärorika och inspirerande poster! Tror jag måste skärpa till min egen kost lite. =)
Skicka en kommentar