Energieffektivitet & Skalning

2011-04-26

Nu tror jag att jag ska våg mig på att sammanfatta det kort - för hur jag tar in det när jag gör klart the perceptron grid idag om än inte direkt uttalat - för "skalningen" sätt från energieffektivitet. Vi utgår och förutsätter från dessa där den första är viktigast givet att den andra kommer kommenteras ut som exempel i några fall:

I den andra såg vi - om än ytligt - hur vi kan se energieffektivitet som det equilibrium cellerna svänger in mot. Det är implicit ett resultat också av upplevda möjligheter och riskerar i miljö och historik samt genetiska faktorer som bl.a. kan ge preferenser för hur vi tolkar risker och möjlighet eller värderar olika faktorer.

Liksom mycket annat menar jag att isomorfiska likheter - det innebär inte att formler, skalning o.s.v. är lika men att formen t.ex. på kurvor, proportioner mellan givna och magnituder har likhet - mellan det och människan i populationer finns i nästan allt. Ett exempel på det mycket relevant för energieffektivtet är sambandet mellan pris och efterfrågan relativt de kemiska energi-jämvikterna för ATP:

Nedan för ATP där sambandet som visas och uttrycks (det är en lokalisering) är kommenterat i Att bedöma personlighet på en diktator.

Det vanliga sättet att se på det i ekonomi för de grova sambanden finns i supply and demand. Går priset ner tenderar efterfrågan att öka på ett sätt som ungefär speglar sambandet vi har ovan.

Emellertid säger det i sig ingenting om energieffektivtet. Vi kan för att återigen använda Adsense bättre förklara hur det kommer in där jag skrev:

"Adsense och adsense-liknande tjänster är lösningen på det men för att det ska gå utan reduktionen tvivlar jag på att marginaler större än cirka 1% - 2% är vad som kan fungera och det är min säkra övertygelse att det kommer "självorganisera" sig själv till det med ganska brutala omställningar åren som kommer för egentligen alla aktörer på nätet där jag redan ser ungefär samma tecken [...]."

Adsense i sig är dock relativt andra lösningar mer energieffektivt vilket är orsaken till dess framgång. Konceptet kostar mindre energi i arbete. Förutsättningen är dock att R & D m.m. som tas ut från vinsten inte ligger så högt att ex. differenser i kostnad för arbetskraft mellan större ekonomier i EU och USA inte förskjuter energieffektiviteten krävande en större kostnad i kommunikation för ökad lokalisering där administration, fastigheter m.m. stiger snarare än att flexibelt kunna effektivisera lokalisering.

Energieffektiviteten ligger också i hur annonsören väljer aktör där en redan existerande aktör med många sajter bundna till sig har värde. Inlärning rörande det kan vi se som en implicit energieffektivitet i upplevelse där att lära sig något nytt även om det inte behöver ta tid ger en upplevd kostnad de flesta undviker.

Undvikande tenderar dock att växla när den kraftfulla tiden för en ny tjänst eller produkt för köparen (åren när du fick bra möjligheter och affärer därför att de var nya) redan är över. Fler växlar över när den blivit "het" och har nått en viss mängd i populationen. Här är den upplevda kostnaden längre därför personerna gör här egentligen ingen värdering utan går på vad flocken går.

Det är som jag ser det i min modell en fråga om språk. Språk är kollektivt och det är en fråga om energieffektivitet där mycket viktigt inte bara handlar om vad någon säger till oss eller vad vi säger till andra utan att skapa nytta från vad populationen lärt sig.

Sådan nytta är aldrig perfekt och för människan att särskilja fall där nytta är hög, låg eller falsk är svårt. Från vilken reklam som är mest effektiv (populärt, sexigt, stort, effektivt, status, starka färger m.m. som ökar positiv intensitet och därmed ger en större avbildning ner på amygdala) kan vi se att mycket av den tolkningen sker i ner pojektionen till amygdala där det är tämligen ej exakta eller "intelligenta" isomorfiska mätningar mer än frontala cortex mer analyserande och statistiska sammanvägning av konkurrerande koncept.

Så hur resonerar jag då när jag säger att marginalen som kan tas från tjänster som Adsense kommer gå ner? Nu är vi i det verkligt komplexa. Frågan handlar ju inte bara om energieffektiviteten relativt tjänsterna, relativt antal partners eller ditt eget varumärke (där ju det sista resonemanget motsvarar det också: 5.5 Varumärken). Det handlar också om energieffektiviteten för den som når reklamen.

Att det är effektivare att prioritera publikation i innehåll relativt att prioritera försäljning skapar en allmänt förskjuten jämvikt därför att internet i hur det uttrycker språk byggs i hög utsträckning upp just av de som publicerar. Därmed ger det en feedback och förstärkning vi har sätt fortlöpande de fem år jag kan följa för sådant här. Men som jag indikerat tidigare där ex. den följande korta notis eller längre under i Människans språk vad som diskuterats:

Har upphämtning - reblansring till nytt equilibrium - när strategin inte visar sig långsiktigt gångbar i "tråkigare" dimensioner. Sådant ska nu både vägas mellan hur många som går en lättare väg relativt språket de kan uttrycka, och hur resultatet av sådant påverkar i övrigt. I övrigt gäller här ex. hur du lär dig saker du kan tillämpa i ditt övriga liv.

Verkande här också är differensen mellan vad du når när du söker information där värdet strategi för publikation - att lägga mer tid på marknadsföring av sida än kvalitet - påverkar strategi för läsare. Ju mer den differensen ökar desto troligare blir det att den upplevda kostnaden för att lära sig nytt ex. värdera om hur man söker och använder verktyg på internet ska förändras ökar. Vid en viss punkt slår det om för allt fler och ofta kan man se indikation hos faktiska aktörer som här t.ex. Google tidigast men det i sig behöver ju förändra frågan i sig (men det är förutsättningen för möjligheter andra än ren tur) och lika ofta eller oftare är motsvarande aktör som begriper det sist.

När det börjar slå om för fler ger det märkbar förändring. Människan prioriterar i perception att följa förändring. Förändring indikerar att risk och möjlighet du inte kände till finns. I det abstrakta där det inte är förändring i din direkta närhet ex. smygande ljud gäller att en strategi och den som de flesta använder just som jag tidigare skrev gå när det märks i populationen. Detta kan vi jämföra med derivatan till det första exemplet på detta vi tog.

Den här kurvan framtagen för att illustrera detta i en kommande artikel är för sambandet mellan syrsor och fladdermöss. Det är som vi ser på det i min modell samma sak. När syrsan accepterar en större "yta" i ljud man reagerar positivt på eller uttrycker ett tydligare ljud för andra syror (det senare mer uppenbart i kurvan men genom "genetiken" så att säga är det egentligen samma sak) ökar chansen till att fortplanta sig om det inte vore för att fladdermössen bättre hör dig.

Vi får därmed en sammanvägning som uttrycker den välkända sigmoid-funktionen (om du vänder på kurvan där ju sådant beror på hur vi ställer axlarna) liksom kruvan för inlärning och som vi inser från diskussionen i andra sammanhang språket i populationer.

Ovan som vi väger parametrar mot varandra har vi ju också direkt sambandet mellan equilibrium för ATP när vi ser detta som i för ATP uttrycks av hur AMP minskar vilket ju är vad vi kan se som ett mått på energikostnaden (eller bättre hur vi försöker avbilda det i cellerna på ett sätt effektivitet från hur vi "ser" på omvärlden, de verktyg cellerna har för det d.v.s. just denna process m.m. och hur bra vi sammantaget blivit på allt detta tillsammans) d.v.s. fladdermössen här.

Det här är nu inte en fullständig genomgång - inte ens i närheten - av hur jag ser på det men det var några saker jag såg meningsfulla att uttrycka inför jag börjar närma mig att implementera de här delarna också i mjukvara. Just nu för delar av grid-intelligensen är frågan hur mycket - om alls - detta ska påverka redan där. Jag tyckte det därför var bra att röra över i alla delarna detta handlar om.

Den del som detta inte togs upp för direkt i alla fall är givetvis politisk förändring, innovation o.s.v. Följande ger dock några aspekter rörande det:

Här får jag dock erkänna att jag ännu inte klarat att få ATP att fungera tillräckligt problemfritt för att gå att ha som isomorfisk-relation. Vad man vill ha är ju just att kunna ta in så mycket. Emellertid är ju också titten på ATP ett uttryck för att den är väldigt elegant, inte använd av någon annan o.s.v. Det var kanske inte bara praktisk prestigelöshet som låg i det och diverse enklare vägar har vi ju t.ex. i:

Energieffektivtet kan vi kanske också se som att det kan ha sina poänger (kanske färre än andra poänger) i hur vi ser på oss själva från att välja något "subjektivt elegantare" :-D

En till faktor mycket verkande på nätet och allmänt relaterad och ej kommenterad är mängden information och kunskap tillgänglig och kostnaden för att identifiera och använda den. Många aspekter finns på det men en är intressant att jämföra med fladdermössen och det är hur öppet-data kan motverka korruption och ineffektivitet hos myndigheter:

Det var några sidor och faktorer av detta i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar