Tillräckligt stark kraft för att orka skapa politiskt värde nu såväl som långsiktigt. Adderande ett värde sannt idag för att engagera president-kandidaterna till att tänka också på morgondagen. Garantera att medborgaren och övriga som betalar för valet ska få både nöje och en kvalitetskontrollerad kandidat. Dessutom löser vi svåra politiska frågor och stimulerar tillväxt inom teve- och tidnings-branscherna.
Bloody och dirty strid i there can be only one val till politiska ansvarsposter kan ibland upplevas lite problematiskt när viktiga frågor fodrande mer långsam diskussion av och till hamnar i bakgrund av en för ögonblick effektiv brutalt-effektiv klubba att dumma ner fiende-debattören med direkt just nu för att segrande eller kanske tillräckligt nog gå politiskt levande ur striden.
Den goda striden med dess oavsett problem ändå en sann renhet från nivå motivation och kreativa förmåga att innovativt bygga effektiva vapen att besegra motståndaren med ska samtidigt inte underskattas som värde i sig. Kraftfull slagkraft här är bättre chans till en ledare som klarar att besegra nationens fiender med otäckt effektiva ord, skandaler, förmåga att flytta aspekter av frågor till effektiva sammanhang - D.v.s. en ledare starkare på att lösa konflikt energieffektivt utan att behöva ta steget över till väpnad-invasion - liksom när så önskat kan reta upp fienden tillräckligt för att våga sig på ett strategiskt vansinnigt angrepp istället för att egna nationen ska behöva göra en dyr invasion.
Men varför nöja sig med ett av dessa värden när vi kan få båda? Madam Clinton resp. Vice President Biden känns båda som potentiella kandidater till vem som slutligen ska få representera partiet i den slutgiltiga striden mot republikansernas slagskämpe. För närvarande stöder jag som intresserad utomstående Madam Clinton - sledge-hammer kraftfulla tid som utrikesminister utan att i de flesta fall behöva hammra med mer än orden imponerade på mig - och också om jag betvivlar på att jag ändrar det stödet kan jag mycket väl (som icke medlem i demokratiska partiet d.v.s. icke-röstande) tänka mig att också stödja Vice President Biden om han imponerar mot Madam Clinton: Vem som helst som står på benen mot henne några varv - särskilt nu när han fortfarande är elakt-sur över att ha förlorat mot Obama - förtjänar ivrigt stöd i åtminstone ett par inlägg på lämplig blogg och minst en Facebook Like resp. Twitter-retweet.
Lösningen är att uttrycka den blodigt brutala politiska striden vi alla - eller vi icke-tråkiga - politiskt-intresserade föredrar men skapa en ny arena med utrymme för långsiktiga politiska frågor utan att striden blir mindre giftig för det. Hellre än att onödigt försöka begränsa kreativa möjligheter tidigt väljer jag att uttrycka möjligheterna med ett tänkbart exempel:
- Vice Precident Biden verkar redan engagerad i Ukraina: Biden's role on Ukraine underscores risks for his political future (2014-03-11) | Reuters.
- Låt nu President Obama utse Madam Clinton till ett särskilt sändebud d.v.s. spekulerar jag ungefär samma mandat och stereotypisk-betecknings-prestige som Biden har i samma fråga.
- Båda släpps lösa i Ukraina utan allt för mycket av topp-styrning av Obama. Hög kreativ frihet, exakt samma budget, varsitt flygplan från the Airforce alt. inget flygplan till någon av dem, och fem månader på att hitta vad de menar är bästa fråga de orkat till.
- Processen kan följas vid diskreta tidpunkter av media med möjlighet för resp. stridande att göra quality assurance av fiendens lösning d.v.s. peer-review vilket jag inte betvivlar ger the Congress sundare lösningar att bedöma.
- Slutligen avgörs det hela genom att väljare kan ringa in och rösta på en av lösningarna. Resultatet blir rådgivande.
- En debatt - där allt av skandaler, personliga problem m.m. är välkommet givet en redan utmärkt med stabil QA-process definierad lösning och medvetenhet om att den som segrar tänkbart lättare kan bli president - görs i Congress och segraren får teve-tid finansierad av demokratiska partiet motsvarande hur mycket han segrade med.
- Viss andel av teve-tiden ska tvingande sättas av till att uttrycka segern med flera förnedrande visualisering, ord, citat m.m. av förloraren. Det göder tyngd i processen och bygger upp dess varumärke som tung och viktig pre-election blood-fight till nästa år. Det bör göras av någon oberoende så att risk för tycka-synd-om-Boman-därför-att-han-inte-kan-ord-boxas-syndrom irrationalitet ska skada segraren.
- Resteande teve-tid kan kandidaten göra vad han vill med.
Blodig politiker-hetsning ska ej behöva låna negativt från hund- eller tjur-hetsning. Politikern ställer ju frivilligt upp vägande segerns enorma värde - Big Boss of the free World och President of the USA. En god upplevelse för väljaren ger utrymme för viktiga långsamma frågor och kan rent av tänkas lösa ett och annat problem annan mer "normal-motiverade" politiker falerar att orka med.
Vi vet ju dessutom hur viktigt spännande skådespel blev för Roms volativa statsbefolkning under Romarrikets senare mitt. Det går verkligen inte att anta att samma paketering av information är lika intressant för medborgarna som när koncepten runt val, president, nationen USA, o.s.v. var nytt och spännande. Idag krävs att en större ansträngning av alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar