Kaninen och fördelningsfunktionernas isomorfi

Det vore nu inte korrekt Den Galna Hattmakaren eller Alice in Wonderland utan att nämna kaninen. Det är ju trots allt historiens riktning och pil som för Alice till den punkt där hon precis som Apkungen tillsammans med Hattmakaren genom en distans längre ut från det stationära introducera förändring som process.

"I'm late!
I'm late!
For a very important date!
No time to say hello, goodbye!
I'm late! I'm late! I'm late!"

Likhet?

Låt oss inte glömma vad likhet är. Bäst kanske förstått från statistiken och vår visuella värld. Fördelningar är ju skalade likheter där vad som är gemensamt för en fördelning är dess form som ex. gausse-kurvan...

Precis som Alice fortfarande tycks vara Alice när han står Fem fot stor. Isomorfi i båda fallen eller vad vi kan se som det i begreppets ursprungliga och gemensamma mening.

Sedan att jaga kaniner oavsett om det är drakarnas ursprung eller kunskapen om mörkrets struktur är alltid farligt. Förr eller senare faller även den mest erfarna drakdödaren. Så säger oss nu Beowulf och så är det än idag. Det enda man någonsin kan hoppas på är att ha dödat draken innan. Själva definitionen på okänt är ju att vi inte kan säga något om det.

Nu ska jag gå och köpa en hamburgare med en stor milkshake på Max och läsa SVD dom har gratis där. Max i Uppsala har sina poänger:

• De bästa lokalerna i ett av de kulturminnesmärkta husen.
• Kaffe är gratis till maten.
• SVD gratis.

Sedan gillar jag bättre McDonalds milkshake men Max hamburgare är bättre.

Apkungen & Den Galna Hattmakaren och myten om Draken

Den Galne Hattmakaren respektive Apkungen delar likheter både i att de kan argumenteras följa drak-myten och att de introducerar förändring genom att föra sig kaotiskt i sig själva mycket annorlunda från det stationära samhället.

Färden till Väst (西游记) hör till mina favoritböcker. Tråkigt nog förlorade jag den bok jag hade och den känns inte tillfredsställande att läsa på dator. Det är ett verk man bättre läser en bit av mellan annat eller endast slår upp några strofer i åtminstone när man redan läst den i den konservativa ordningen en eller ett par gånger.

"hatter (plural hatters)
(South Scots) a hassle"

Alice in Wonderland är så klart ett till exempel på drak-myten som nått ås genom åren. Här är ju Jabberwocky ett till exempel:

"He took his vorpal sword in hand:
Long time the manxome foe he sought--
So rested he by the Tumtum tree,
And stood awhile in thought.

And as in uffish thought he stood,
The Jabberwock, with eyes of flame,
Came whiffling through the tulgey wood,
And burbled as it came!

Vågar vi säga Beowulf även på Apkungen? Nja. Det är så svårt att säga om något från bakåt i historien där all likhet som i en tid och kultur upplevs egentligen är vad en billion andra saker lika gärna kan ha drivits fram av som ex. krokodiler som en gemensam idé. Samtidigt har Beowulf (hjälten) likhet med Apkungen och det tycks väl inte otroligt i alla fall att en gemensam saga från långt tillbaka kan finnas. Kanske redan från människans tid mer begränsad till Afrika eller ursprungligt från Kina eller Indian (de senare två tycks ju troligare givet tidsaspekten och kultur).

"Three years ago,
On the first of the seventh month,
There was one All Saints Dragon King,
Who led many of his kindred
To settle southeast of this state
From here miles some onde hundred"

Från: Journey to the West, Volume 3 By Anthony C. Yu

Madonna - Celebration

Den uppmärksamma noterar likhet i visuell framställning med tidiga Lucky. Precis som Lucky kunde tolkas spela på Heroin Chick kan Celebration sägas göra det med då trendigare tryptamine och pheteraminer med sinnesförändrade orsaken.

Orsaken torde vara liksom mycket annat som påverkar försäljning som alltid är travat på varandra i allt Madonna gör att för båda genom det når hon grupper bland dessa som är trendsättande mer effektivt. Det är ju något en konsekvens av nedsatt impulskontroll att du både är mer trnedästtande och mer troligt involveras i riskabelt beteende.

Angenäm makt i musik

Musik av den här emotionella lokaliseringen kommer givetvis alltid ha utrymme. Särskilt gäller det på uteställen där den för många lär samspela med alkohol, romantiska möjligheter m.m. Särskilt gäller det troligt yngre. Däri ligger givetvis inget problem men det är lite lustigt att effekten håller sig annat än att man kan tröttna på enskild musik.

En musiker som ju alltid legat högt i denna faktor är ju Leila K där det kanske inte är lika tydligt men tydligt nog givet övrig senare produktion i hennes debut med Rob N´ Raz:

Båda exemplen nedan är eleganta exempel på det... Särskilt C'mon now.

Och så är frågan om hon verkligen i andra versionen sjunger I'm-a not your friend and I'm not your enemy? Det är nog: I let u in on a secret. I am a merciless enemy.. Det är kontextuella cues och åtminstone efter att det påpekas kommer det när det ligger starkt höras så men jag tror den kan gå åt andra hållet också. Sådant är nu väldigt vanligt även om det oftare gör mer diskret och sexuellt snarare än the power trip som för Britney Spears nästan in-absurdum runt det "romantiska" vilket regelbundet för folk att gå i taket.

Ryska Nationalsången

Nationalsången är så problematiskt. De värderas ju av naturliga skäl av respektive land samtidigt just genom det är det ofta något bombastiskt eller pekoralt från längre tillbaka som känns om man är ovan med det - i sådant blir man ju dessbättre lätt hemmablind eller avtrubbad - men Rysslands nationalsång klarar en fin gräns.

Jag är dock övertygad om att den kulturella distansen tillför något här: lite exotiskt. Dessutom kan man ju minnas tillbaka till enklare värld där länder man aldrig hört tillas om bara dök upp där man närmast är förvirrad vad det är fel del av världen som bara materialiserades i mellersta Asien (eller vad vi korrekt ska kalla det). Därmed inte sagt att jag inte gjort mig besvär att lära mig åtminstone en del av dem men det är så litet vi överhuvudtaget märker eller ser av dem där det knappast är jämförbart med någon annan lika väsentlig del av världen idag.

Någon tveksamhet kring Rysslands syn på problematiken i Libyen tycks heller inte vara fallet trots en del spekulationer (som jag noterade rubrikerna för i Google News men egentligen inte läste):

"Russian Prime Minister Vladimir Putin said on Tuesday that all those responsible for civilian casualties in Libya should pray for the salvation of their own souls."

{...] "the president is responsible for foreign policy "and there can be no division there".

Från: Putin urges all responsible for Libya deaths to pray
(Se även också från Reuters: Putin spokesman says Medvedev speaks for Russia)

Putin har ju också roat oss med ett annat välgjort citat nyligen. Jag om någon ser värde att vi får fler natur liknelser och kul eller gulliga djur i den publika debatten:

"Someone else's cow may moo, but yours had better keep quite."
Putin.

Ett gott citat ska vara något media kan använda och som stimulerar deras läsare. Där är ju åtminstone en del Österut haft värde som Jeltsin och Khrushchev. Nedan har vi Khrushchev när han dunkar skon i FN:s bord vilket oavsett hur osmaklig han och den diktatur han representerade var fullt försåtligt. FN är vad som kan driva tror jag vem som helst lätt överkänslig och instabil (sedan kan man självklart oroas av ej folkvalda som kan sätta handen på knappen som inte klarar mer men förhoppningsvis fanns fler i Politbyrån och militären som hade inflytande över sådant).

Den negativa sidan av incidenten var givetvis att det tillsammans med en del andra förmågor han hade hjälpte honom att passera som upplevd i Väst allmänt mer lättsam och trevligare vilket dock ej återspeglande någon egentlig skillnad (undantaget Stalin givetvis) från föregående eller efterföljande ledare.

Skillnaden mellan Jeltsin och Khrushchev är givetvis att för den första var mycket accepterat givet att han levererade värde den gången det krävdes medan den senare var tyst under Stalin och levererade noll värde när han fick chans till det.

La Marseillaise

Frankrikes värde militärt torde vara att de inte likt andra länder behöver oroa sig för att föråldrade pansarvagnar klarar att skjuta ner deras stridsflygplan och därmed stoppade libyska regeringens offensiv cirka 700 m före tättbebyggt område om jag är korrekt informerad. Rebellernas försvar på den sträckan längs "motorvägen" var enstaka personer även om givetvis fler fanns längre bak och omgrupperande sig.

Kultur är styrkan i människan och föder våra tankar

Kultur är så viktigt. Det ger oss avkoppling, ett tillfälligt förändrat perspektiv på oss själva och omvärlden vi själva kan styra. Det är en god sak.

Här gör vi därför för att stödja kulturen som del av människans liv ett konstverk där vi kombinerar ett filmklipp från s.k. Hollywood film där det är utvalt för att inkludera musik och som för illustrera min lilla algoritm som jag tror avgör isomorfism för grafer i Ordo(polynom).

Även en tillhörande teckning för att dig som upplever detta uttryck för det vackra i människan möjlighet också till den långsamma tysta reflektionen. En tid - kanske en halvtimme - att ta en stund på dagen när du är ensam och behöver styrkan från någon som är lite mer än vad du är.

England och Norge har styrkan att stå för vad som är rätt

Jag blir mer anglofil för varje år som går. Och vi ska minnas att de som en av få (kanske den enda) av kolonialmakterna klarade överlämningen till demokrati i ett seriöst och ärligt försök som ofta lyckades gott jämfört med övriga. Under år var också England det fria Europa som håll stånd mot Hitlers vansinne och den masspsykos.

Dessutom måste man ka respekt för en nation som länge klädda sina soldater i illrött - det kanske inte var den kamoflage effektivaste lösningen men det hade viss elegans och visade mod och styrka ((och kanske få alternativa arbeten med regelbunden månadslön).

Traditionen finns ju kvar om än inte i skarpa sammanhang. Däremot i Kanada klär sig deras ridande polis fortfarande stolt i dom röda kläderna (säkert praktiskt om man trillar av hästen också då man syns bra mot snön samtidigt som något problem knappast finns med färgen).

Också Norge är ett land som förtjänar denna respekt och som vi sällan här i Sverige kanske tänker på. De kämpade hårt och ivrigt mot den tyska ockupationen. De viker sig heller inte för Kina.

De tenderar att göra rätt även när det är impopulärt. I Sverige tycks sådant ofta förklaras bort med att de har en massa olja men Norge är inte rikare än Sverige i någon praktisk mening. Inte heller är oljan något de haft tillgång till särskilt länge.

Kanske var det svenska och danska domderandet mer Norge under många år som gav dem ett varierat perspektiv på världen.

Max Planck skapar fullgod storhet när neuroners fina detaljer dokumenteras

Oavsett hur otur Tyskland har haft med sina politiker både idag liksom flera gånger i historien har de åtminstone i områden jag följer mycket skickliga forskare och i ordets verkliga betydelse. En forskare kan göra ett gediget och mycket kompetent krävande arbete som adderar ett systematiskt värde men det innebär inte annat än sällan att det har det jag gärna kallar storhet.

Många resultat jag läst som haft denna egenskap har annat än sälla just varit uppmärksammat för det av andra där jag snarare än den mest bombastiska forskningen söker den som för området framåt i den mening att man kan se att de föregår andra större upptäckter.

För att anknyta till Funktionen hos morrhår och hörsel har vi i Three-dimensional axon morphologies of individual layer 5 neurons indicate cell type-specific intracortical pathways for whisker motion and touch den senaste i en under snart 1.5 år lång serie av mycket kompetent forskning inom neurovetenskap som precis som jag förväntat har accelererat allt närmare storhet.

Det har heller inte varit isolerat (det är sällan det även om det ofta finns en eller några viktiga personer man kan se) utan har rört allt från studier på vilda djur där vi såg intressant forskning om fladdermössens ekolod, ny kunskap om människan och tror jag oerhört viktig grundläggande kunskap om hur centrala nervsystemet och neuroner fungerar där det för det sista under 2011 gick in i tveklös storhet med t.ex. dessa två studier:

Slow integration leads to persistent action potential firing in distal axons of coupled interneurons
Dynamical Entropy Production in Spiking Neuron Networks in the Balanced State

Förutom att verkligen tillföra ny kunskap är det också kunskap man kan se har värde från ett mer konkret perspektiv än läkemedel och behandlingsmetoder som det ju dröjer innan det ev. har värde för genom att det ger oss bättre förståelse av hur hjärnan fungerar.

Här kan vi skåda att relationer och ekvationer som bara tagits som givna - jkabelekvationen m.m. - men egentligen kastat bort massor av information varit mer problematiska än bara för det där två viktiga fenomen missats. Dels vad man kan argumentera (även om det från den här studien är en lite längre tolkning) att neuronerna gör motsvarande error-bakc-propagation i något man kanske kan jämföra som besläktat med Monty-Hall problemet. Vidare att axonerna gör oberoende beräkningar och uttrycker vad som kan vara korrelation själva och det ser jag som en indikation på att de bibehåller viktig tillståndsinformation och söker långsam korrelation mellan sådant (vi kan jämföra med NREM som ju inte passat riktigt bra in med andra dröm-tillstånd).

När jag mer systematiskt försökt bredda ut koncept jag hade till min modell valde jag ut tror jag ursprungligen fem eller ses aktörer jag följde särskilt givet prestationer i området språk. De två jag fortfarande ser konkret värde att utvalt besöka och följa oftare (för Max Planck dock endast två gånger per månad eftersom de informerar mer sekventiellt samlat upplever jag och också därför att de tidigare varit svårare att följa direkt då de förr prioriterade webb-information sämre) mer än bara via den allmänna strömmen av pressmeddelanden om forskning, via journaler, och vetenskapsmagazin är Max Planck respektive MIT där både verkligen kompletterar varandra.

Via MIT får man ju också ofta om Harvard gjort något mer än vanligt för dem viktigt också reda på det men MIT:s inriktning är mer relevant från ett implementations perspektiv samtidigt som områden där Harvard riktat en sig har ju större delen av beprövad kunskap redan levererats för många år sedan. För MIT har jag dock varit road av att följa dem lite bredare för att få en vettig lättsam översikt mer runt om teknisk databehandling, fysik m.m.

Även Max Planck trots inriktningen med neuroscience på en väldigt låg nivå (små detaljer mycket exakt) upplever jag som relevant för implementation. Det ger en bättre bild av mekanismerna. Visst hade man bara kunnat tagit kabelekvationen men vilket varde hade det givit? Ingenting. Den kan ha värde om avbildningar ska tolkas men inte för något annat.

Aktörer som föll bort och som jag slutade följa lika regelbundet var University of California, Northwestern (delvis för jag alltid har svårt att minnas deras namn), ett par kanadensiska lärosäten betraktat mer samlat och University College of London.

Samtliga av dem tidigt när ett bredare perspektiv var viktigt gav dock väldigt stort värde. University of California gav det mer avslappnade soliga perspektivet på forskning med deras exkursioner ner i Sydamerika, ibland ovanligare perspektiv och särskilt tidigt 2010 ett flertal riktigt lärorika studier att läsa även för att behöva lära sig en del begrepp där de var lagom introduktioner genom att inte vara lika obegripliga som ex. studien om neuroner runt råttornas "perception" för morrhåren skulle ha varit då. En mycket viktig studie från University of California var också:

Zebra Finches Remember Songs Dad Sang; Discovery of Memory Mechanism Provides Clues to How Humans Learn Speech.

Därför att genom jag redan kunde markov processer och forskningen var gjord av och artikeln skriven av en fysiker var den väldigt begriplig för mig där det blev väldigt tydligt ungefär hur denna typ av inlärning och mekanism fungerar. Dess betydelse oavsett det bara rörande fakta som dokumenterades framgår i 4.4 Given information kommer först.

Vidare var det ett stycke väldigt elegant forskning genom att inte bara dokumentera och förklara ny kunskap utan även göra det på ett sätt där det lättare fungerar som byggstenar för andra forskare och företag via noggrant och korrekt beskrivna relationer som också visades genom en modell som implementeras. Det är dessutom ett kvalitetsmått genom att många feltänk som är lätta att göras filtreras bort den vägen. En av de tre trevligaste studier jag läste 2010.

UCL är den enda jag egentligen brytt mig att läsa nya studier om algoritmer från där de presterade som jag upptäckte direkt då ett riktigt intressant arbete om wavelets (se Kabelekvationen kanske fel om axoner räknar & New Scientiests värde).

Dessa levererade UCL en riktigt hög kvalitativ studie:

Dendritic discrimination of temporal input sequences in cortical neurons
(se Byggstenar: Dendriter och dendrit-träd för varför jag bedömer den som viktig).

Följande som jag kommer återvända till troligt längre fram är intressant:

Computer Intelligence Predicts Human Visual Attention for First Time

Även följande är intressanta och särskilt den första som jag antingen hade glömt eller missade:

Hand Study Reveals Brain's Distorted Body Model
Exploring Status Quo Bias in the Human Brain
How Believing Can Be Seeing: Context Dictates What We Believe We See

Vi kan för UCL liksom flera brittiska universitet notera att de ofta är ganska praktiskt inriktade mot modeller där de ju gör en hel del runt robotar. Även om forskningen både för det och var för sig håller kvalitet är jag egentligen tämligen tveksam till inriktningen på dom projekten rörande om de egentligen är bra inriktade mot något som kommer ge värde oavsett om vapenindustri, nöje eller ågot annat beaktas. Men det gäller ju många andra liknande projekt i andra länder också där jag upplever att problemet är att man antingen gör en enorm överdriven super grid-satsning som man tror ska magiskt börja lösa problem med massor av CPI:er och inträffar det inte är lösningen alltid alldeles runt hörnet oavsett om det är memristorer eller något annat (mest typiskt för amerikaner och numera tyskar) eller att man reducerar ner alldeles för mycket till enklare algoritmer vi vet inte just gör något spännande där små förändringar tnte kommer tillföra något (mer brittiskt) och varje steg till en mer praktiskt krävande applikation ex. för en robot är bara tror jag massor av tid som bättre hade lagts på smartare algoritmer.

Perception med illusion skapar de moraliska kraven

I någon mening har givetvis Agent Smith rätt. Man kan argumentera att allt även för oss som biologiska varelser är en illusion där mycket möjligt en del föreställningar vi har är lite fel (jag är t.ex. inte alls så säker som jag var förr på att vår numeriska representation är riktigt korrekt t.ex. runt föreställningen om pi men jag ser heller inte hur man kan avgöra det). Men det gör inte illusionen mindre verklig som upplevelse vilket ställer krav på oss alla hur vi behandlar varandra och har respekt för att andra har samma rättigheter som vi när det kommer till sådant som frihet, pressfrihet m.m.

"Why, Mr. Anderson? Why do you do it? Why get up? Why keep fighting? Do you believe you're fighting for something? For more than your survival? Can you tell me what it is? Do you even know? Is it freedom? Or truth? Perhaps peace? Could it be for love? Illusions, Mr. Anderson. Vagaries of perception. The temporary constructs of a feeble human intellect trying desperately to justify an existence that is without meaning or purpose."

Rent av kan man argumentera att utan illusionen hade de moraliska kraven inte funnits därför att utan illusionen hade sådant som smärta like lite som kärlek funnits.

Funktionen hos morrhår och hörsel

Jag såg nyligen ett ganska intressant område när det gäller perception med What a Rat Can Tell Us About Touch. Och Northwestern University har visat sig studerat morrhår många år bl.a. som en teknik för robotar.

Även om området inte är meningsfullt direkt för min modell såg jag det som en möjlighet att betrakta saker ur ett nytt perspektiv där en del experimenterade för egen del också gav vad jag tror är en bättre förståelse av vissa mekanismer.

Vi har ju som känt en mer exakt "sampling" av omvärlden oavsett om det rör syn, hörsel eller något annat där vi plockar ut och förstärker förändring i vad vi kan se som komprimering (se t.ez. 3.9 Absolut gehör visar hur neuroner söker exakthet respektive samarbetar för en förenklad bild av det).

Frågan är nu om alla sinnen eller alla signaler från sinne är likställt. Det vet vi att dom inte är där vi givet förstärkning av förändring tar ut konturer oavsett om det är visuellt eller inte. För ljud är motsvarande toppen eller the pitch.

När det gäller hår är ju det mesta just ytan till sådant medan morrhåren är konturer ex. när en mus lär sig att vandra en labyrint i mörker. Däri ligger inga konstigheter och för mig ingenting nytt.

Men nu är frågan:

- Finns det något speciellt med hur ytterörat utformas och är det relaterat till hur vi placerat hörsel relativt synen. .

Det är min tro efter just gjort en del experiment på mig själv där jag låtit håret sedan jag läste pressmeddelandet 22 februari riktas ner så att det ligger mot örat. Detta ger just en sensation som mer exakt fångar förändring i vindriktning m.m. och kanske mer än själva hörseln förklarar hur många däggdjur har utformat ytterörat.

Visst att utformningen som liknar en stor tratt kan argumenteras vara för att mer effektivt fånga ljud men jag tvivlar. Hörseln är mycket god och snarast tycks utformningen i många fall vara försämrade.

Snarast tror jag att syftet är att ge en konkurrerande men kompletterande signal om ex. vindriktning för att för särskilt rovdjur som vargar, geparder, leoparder m.m. möjlighet att enkelt även i pressad tid eller komplicerade vindförhållanden på savannen utvärdera om bytesdjuret man riktar in sig på går att nå.

Samma värde bör gälla också herbivorerna som kan utvärdera om ett otäckt ljud man hör innebär relativt vindriktning ett hot. D.v.s. ligger vindriktningen rätt relativt ljudet i vilket fall signalerna är förstärkande behöver du inte springa iväg vilket i sig är risk respektive energiförlust utan kan vänta för att se om det verkligen är en tiger eller gepard som kommer smygande.

Har vi något som saknas i bilden nedan:

Ja svansen respektive möjlighet att fånga vind som kommer från sidan genom hår placerade på känsligare delar av underkroppen.

Neo vs Morpheus

Μορφεύς eller i engelskan Morpheus var vad vi idag skulle kalla en gud men under antikens Grekland snarast en form av andevarelse som gjorde tjänst åt gudarna. Drömmarna var Μορφεύς area - hoppet och budskapen från gudarna.

Han fick ju senare också ge namn åt morfin som ju lindrar smärtan men också missbrukat som tidens opium under vilken alkoloiden hittades missbrukades ger drömlandskap där omvärlden försvinner. Den exakta mekanismen som ger dem är egentligen än idag väldigt dåligt förstått och beror mycket troligt inte bara på morfin där även om motsvarigheter eller likhet tycks finnas inte liknar vad som beskrevs för opium.

Båda dessa är givetvis tema i Matrix där ju ex. en krigsbroder till Morpheus förråder dem i utbyte mot upplevelsen av att vara president för USA (President Reagan tror jag att det var).

Morpheus hopp här är ju Neo. Neo genom att han har rätt tenderar också att överraska med att lyckas. Sedan liksom så mycket annat är striden för frihet ingenting vi någonsin fullständigt vinner därför hunger för makt finns också alltid där i människan. Jag kan dock inte annat än att uppleva att vi rör oss i rätt riktning.

Nirvana - Come as you are

Jag får erkänna att jag inte riktigt ens klarat att förstå grundmekanismerna i hur Nirvana klarar att ge så uppenbart hög påverkan mot publiken. Givetvis kan vi se flera uppenbara men egentligen ingenting som skiljer ut dem.

Dock kan jag åtminstone ringa in det jag inte fullt klarar att se och kanske är det i sig nog för att förklara det. Vi har det högt mot den kortsiktiga belöningen i frontal cortex med rebellen, pitch i röst varierat o.s.v. På det ligger den långa mjuka vågen i musiken som är i någon mening mer "analog". Vi - eller jag i alla fall - skulle i den platta världen beskriva musiken som ha en större yta. Det mer "analoga" eller mjuka övergångarna är ju för det kritiskt om man inte ska uppfatta en högre felkod också. Möjligen förklarar det också varför ungdomar just när prefrontala cortex börjar växa uppskattar kanske oftare den här typen av musik än innan d.v.s. de får både möjlighet att uppleva abstrakta värden annat än som innan trivialt men har också i och med växandet en högre felkod.

"Come as you are, as you were, as I want you to be.
As a friend, as a friend, as an old Enemy.
Take your time, hurry up, choice is yours, don't be late.
Take a rest, as a friend, as an old memory."

Det sjunden inseglet: Döden accepterar spelet

Svart eller vitt när döden går vid vår sida. Vi kan om vi önskar se Max von Sydow schack med döden som att spela för att vinna genom att spela för att förlora.

Att spela för att förlora finns i många varianter men varianten att spela för att förlora för att vinna när vad vi spelar för att vinna ligger i en annan dimension d.v.s. inte bara utanför reglerna i det direkta spelet utan för att vinna ett annat spel är ett särskilt fall.

Det är mindre motiverande än andra spel men det är det spel som alltid finns kvar när möjligheterna begränsas. I Det sjunde inseglet kan vi direkt relaterat till riddaren se spel han spelar och ett han spelat.

Spelet han spelade var kriget och vad som kan ha lett fram till åren han spenderade där. Spelet han förlorat är mot digerdöden och kanske mot mer men kan ha smittats innan för mängden Sverige. Spelet han spelar för att förlora ty ingen vinner mot döden är schack. Vad han vill vinna är tid för att nå spelet att ta sig just dit.

Om du ser någon misstänker du aldrig att spelet du spelar mot honom är att spela för att förlora för att vinna ett annat spel. Så hårt bunden är vår kognition till den spatiella världen. Jämför med de små topologiska kartor hjärnan är fylld av ovanför organiserat minne: 3.3 Sekvenser och topologi ger språkets organisation. Av samma anledning är det inte ovanligt att sälja ex. hemelektronik till "förlust" för att ta vinst via annan betalning eller tvingas acceptera ett reducerat pris på en bil för att ta igen det via andra avgifter som är "konstanta" för alla (om du köper just där d.v.s.).

Därav - mindre kulturellt cienomatiskt elegant men relevant för många - att försäljning fortfarande görs mycket person till person. Givetvis reducerar inte det risker för köpare (tvärtom) vilket skapar motivationen åta båda hållen.

Timbuktu: Alla vill till himlen men få vill dö

Här är Alla vill till himlen men få vill dö igen med videon. Välanpassad för lyriken.

Givetvis har Timbuktu rätt i följande men på samma sätt helt fel:

"Och om man ser en möjlighet att få så kvittar det hur
För vi är vildare än djur när det gäller å ta
Och står någon i min väg, ja då smäller det bra"

Speglande från samma mekanism ser vi de värsta potentiella möjligheterna hos andra. Och likt hur problemet hos en ledare för en liten flock människor för evigheter sedan kunde orsaka problem för hela sin flock gäller att en ledare för ett land kan göra det för alla medborgare.

Från dom två aspekterna har vi svaret på hur detta problem konvergerar till att reducera sig över historien. Genom att ge möjlighet att avsätta ledare d.v.s. fria val kan problemen hos denne minskas. Vår naturliga paranoida inställning där vi tror att andra kan undvika negativa konsekvenser av att ta för höga risker samtidigt som de har sämre moral än oss gör att vi definierar spelregler för de situationer och vilka situationer vi får använda vår ökade motivation i.

Från dessa två tillsammans tenderar problem att minskas. Magna charta begränsade inte kungens makt så mycket som att makt fördelades mellan de högsta lorderna som bevakade varandra. Behovet av pengar hos kronan gjorde att makt fördelades mellan de rika handelshusen i städerna inte långt senare och på samma sätt mellan dem och lorderna. Och fortsätt utåt och lade förutsättningar tillsammans med annat för att industrialiseringen skulle börja i England.

Grunden är alltid vårt språk. Det är skapat för att göra samarbete i den lilla gruppen möjligt. Poängen med språk är just att dra nytta av andras erfarenhet och i den snabba situationen kunna göra saker tillsammans.

Kunskap är därför långsamt medan samarbete i direkta operationer går snabbt. Att något är viktigt gör det per definition inte uppfattat viktigt därför de flesta situationer där vi möter något kan vi inte avgöra vad som är viktigt.

Viktigt är vad som är stort, upprepat, utsträckt i tiden, introducerande nya verktyg o.s.v. Hur vår miljö var när vi vandrade i små grupper, föremål som förändrade o.s.v. Snabbt och representerat i den egna gruppen är därmed inte bias-byggande.

Ennio Morricone - Hjälten med Hästen

I Ennio Morricone från filmen For A Few Dollars More välkända musik har vi förutom the pitch (som jag definierar det utifrån beslutsintervallen och neuronernas tröskelvärden som sannolikhetsfunktioner) har vi ju ett par andra intressanta saker i den som ev. kompositörer mindre fokuserad just på den tydligare efectos especiales Morricone ofta sökte och ofta med välkända mönster att anpassa mot som hjälten.

Den som tänker på det bör när det pekats ut märka den tydliga komponenten med återkommande - ytterst konkret - babbling men av en vuxen man. Vidare frekvensen på the pitch (och jämförbart med annat för olika teman) följer ju givetvis vad vi kan se likhet med utefter denna dimnesion med hjältens häst stött av skotten också (det senare krävs verkligen inte allmänt därför lyssnaren passar in det med vad som är aktuellt med honom men här var det ju lämpligt och gjorde att hästen mer än något idag mer repeterat var möjligt).

Komplettering: I The Good, The Bad & The Ugly har vi ju ännu tydligare babbling och via flera kanaler. Instrumenten men också människa.

Det är som en zen lärare en gång sa till en krigare som trött vandrade i den Japanska vildmarken under 1500-talets inbördeskrig: Allt du söker finns i zebra finkens sång.

Liksom all zen är ju svaret vad man söker själv - lite som musiken där det glider över vad som delvis styrs av vår egen organisation av neuroner men i annat är gemensam struktur och över populationer bias - och kanske bäst ser vi det som att musiken bär syfte för zebra finken liksom människan. De sjunger precis som gråsparvarna här ex. till honorna eller om en hanne kommer nära hoppar de lite mot den och sjunger. För det senare är det verkligen ett krig i vilka känslor de kan projisera på den andra där de rationaliserat bort övrigt nästan alltid.